Monday 8 March 2010 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Perfektion som ruttna lik på ledsna gatan
Surrealistiskt ensam framför svartadatan
Vet du Jag tappade andan varenda gång du log
Men det var först när du slutade som jag verkligen förstod
Ytliga förspel i min rena desperation
Snälla kom tillbaka med min motivation
Gav nog upp när jag raderade våra hundratals kort
Lämnad åt ledsna gatan patetisk utanför din port
Om jag blundar känner jag din närhet trots året isär
Snosar riktigt hårt i kudden så känner jag doften efter att du har legat där
Vet du Jag tappade andan varenda gång du log
Men det var först när du slutade som min livsgnista dog
Annons