Hur kan du vara så vacker, du kom som en vårvind med kärlek och kysste mina läppar. Du höll min hand igenom alla väder, fanns för mig. Jag älskar dig till slutet sa du. Dom orden lämnade mig aldrig och jag älska dig för den du var och är. Alla mysiga hemma kvällar med en romantisk film i videospelarn, bara du och jag. Det fanns ingen annan plats jag ville vara på, ville bara vara hos dig,. Men tiden gick sakta men säker mot sitt slut,

Jag såg dig men en annan kille i hand, Du skar sönder mitt hjärta och allt hopp om oss. Jag gick hem för att gråta, men klarade inte att släppa alla tårar ifrån min kind. Dom var för många.

Jag tog boxerlinnan ur pappa bil, Slängde det över en gren vid trädet vi bruka sitta under.

Jag finns för dig sa du, jag älskar dig sa du. varför svek du mig för då?

Trodde vi hade något specielt ihop.

Jag klättrade upp i trädet, tittade ner och såg att det var en bit till marken. Men hoppet ner gick snabbt, var ju inte hella vägen.

Du knakade på dörren in till huset, men ingen öppna. Du gick till baksidan för att ta bakdörrn. Där såg du mig hängande med linan runt halsen. Du föll ihop på knä, Grät och skrek. Dina blicka tittade upp en bit, inristat i trädet stod våra namn.

Skriven av: Jon gustafsson

Annons

The photo has no tags

October 2012