Sunday 5 October 2008 photo 1/1
|
--
Du vet hur jag brukar låta! Dramatisk och pretentiös.
Du som läste mina tankar, och värmde mig när jag frös.
Du vet att jag aldrig gör er illa. Att jag kommer va äckligt generös.
Men hela tillvaron känns så jävla meningslös.
Jag vet jag borde inte älska så förtvivlat som jag gör.
Från djupet av min självömkan. Jag vet!
Det finns risker med kärleken och det svider när den dör
men det var du som talade om evighet.
Så nu planterar jag ett träd. Dödens träd. En idegran.
Jag låter dig flyga vackra fågel. Nu är du fri och jag är human.
Men jag ska rista in ditt namn i trädets svarta, brända bark.
För jag kan älska mer än någon annan men jag har svårt för att vara stark.
Du vet hur jag brukar låta! Dramatisk och pretentiös.
Du som läste mina tankar, och värmde mig när jag frös.
Du vet att jag aldrig gör er illa. Att jag kommer va äckligt generös.
Men hela tillvaron känns så jävla meningslös.
Jag vet jag borde inte älska så förtvivlat som jag gör.
Från djupet av min självömkan. Jag vet!
Det finns risker med kärleken och det svider när den dör
men det var du som talade om evighet.
Så nu planterar jag ett träd. Dödens träd. En idegran.
Jag låter dig flyga vackra fågel. Nu är du fri och jag är human.
Men jag ska rista in ditt namn i trädets svarta, brända bark.
För jag kan älska mer än någon annan men jag har svårt för att vara stark.
Annons