Wednesday 13 January 2010 photo 3/4
|
En text om vänskap, lögner, och löften
Jag vet inte vad som har hänt. Jag menar, ena ögonblicket var du min bästa vän. Och i andra svek du mig. Jag fattar inte vad som har hänt. Jag försöker fråga, men du bara tittar på mig som om jag inte betydde nåt. Eller som om jag inte ens fanns. Du lovade att du alltid skulle vara min bästa vän. Men sen drog då bara. Sen, nästa dag så säger du förlåt. Och frågade om det gjorde nåt att du va så mot mig. Jag svarade: Inte alls. Men såklart det gjorde.
Nästa dag så var du så igen. Jag visste inte vad jag skulle tro. Så jag gick ut från skolan och skulle gå hem. Då kom en bil. Den skulle svänga men i stället halkade den på en isfläck på gatan och kom emot mig. Som tur var bröt jag bara armen och slog huvudet i marken. När jag vaknade va det min såkallade bästa vän som hade burit mig till skolan igen. Där så sa hon:
- Förlåt, förlåt, jag ville vara med dig. Och om jag skulle vart med dig så skulle det här inte hänt. jag lovar, när du kommer till skolan så är vi, varje dag.
- okej. svarade jag.
så när jag kom till skolan igen, var hon där. Men hon var inte med mig. Hon var med de andra i klassen. Då hade hon alltså ljugit. Så jag bestämde mig att gå raka vägen hem och stanan där.
När skolan hade slutat så ringde det på dörren. Det var en annan tjej i min klass. Hon frågade hur jag mådde och att hon hade hört de andra tjejerna när hon var med dem, att de snackade skit om mig. Så hon frågade mig om jag ville vara med henne.
Så nu har jag en ny bästavän och nuförtiden tittar min förra bästis ofta på mig och hon försöker säga förlåt. Fast, jag svarar inte. Nu lever jag mitt liv med min nya bästis.
kopiera om du känner dej såhär ibland, alltså löften som har blivit brutna, lögner, och vänskap som förstös. Det gjorde jag iallafall! :)
Jag vet inte vad som har hänt. Jag menar, ena ögonblicket var du min bästa vän. Och i andra svek du mig. Jag fattar inte vad som har hänt. Jag försöker fråga, men du bara tittar på mig som om jag inte betydde nåt. Eller som om jag inte ens fanns. Du lovade att du alltid skulle vara min bästa vän. Men sen drog då bara. Sen, nästa dag så säger du förlåt. Och frågade om det gjorde nåt att du va så mot mig. Jag svarade: Inte alls. Men såklart det gjorde.
Nästa dag så var du så igen. Jag visste inte vad jag skulle tro. Så jag gick ut från skolan och skulle gå hem. Då kom en bil. Den skulle svänga men i stället halkade den på en isfläck på gatan och kom emot mig. Som tur var bröt jag bara armen och slog huvudet i marken. När jag vaknade va det min såkallade bästa vän som hade burit mig till skolan igen. Där så sa hon:
- Förlåt, förlåt, jag ville vara med dig. Och om jag skulle vart med dig så skulle det här inte hänt. jag lovar, när du kommer till skolan så är vi, varje dag.
- okej. svarade jag.
så när jag kom till skolan igen, var hon där. Men hon var inte med mig. Hon var med de andra i klassen. Då hade hon alltså ljugit. Så jag bestämde mig att gå raka vägen hem och stanan där.
När skolan hade slutat så ringde det på dörren. Det var en annan tjej i min klass. Hon frågade hur jag mådde och att hon hade hört de andra tjejerna när hon var med dem, att de snackade skit om mig. Så hon frågade mig om jag ville vara med henne.
Så nu har jag en ny bästavän och nuförtiden tittar min förra bästis ofta på mig och hon försöker säga förlåt. Fast, jag svarar inte. Nu lever jag mitt liv med min nya bästis.
kopiera om du känner dej såhär ibland, alltså löften som har blivit brutna, lögner, och vänskap som förstös. Det gjorde jag iallafall! :)