FIRST DANCE (del 3)

"Jag fattar fortfarande inte. Varför bryr du dig om mig, när det finns typ 9 miljoner andra där ute? Jag känner dig knappt."
"Jag vill lära känna dig.
"Men du har väl inte tid med det?"
"Jo, jag har semester fyra veckor" svarade Justin och log. "Vi kan göra saker tillsammans. Gå på nöjesfält, och sådant?"
"Nöjesfält..." sa jag och kvävde ett skratt.
"Som du kanske vet så älskar, älskar , älskar jag nöjesfält!"
"Haha, jag med!"
Vi skrattade.
"Hur är det med mig igentligen?" frågade jag och skrattade.
"Bara en hjärnskakning, och varför skrattar du?" sa Justin och log.
"Men , jag frågar dig hur det är med mig ! " sa jag och flinade.
"Men det var du som blev påkörd, och jag fattar inte hur du bara fick en hjärnskakning?Men du har tur, du har mig som betjänt!" svarade Justin och flinade.
"Det är bäst att du sköter dig, då ! För du kommer få jobba mycket, mycket hårt!" sa jag låtsats strängt. Jag satte mig upp, gick till bordet vid dörren och hämtade dagens tidning.
" Idag : 2- grader. Imorgon: 4- grader. Måndag: 7- grader" läste jag högt ur väderprognosen.
"Jag tror inte det kommer bli så kallt, faktiskt." sa Justin.
"Nej, inte jag heller. Det har inte varit det på flera år."
Jag tittade på Justin. Verkligen såg allt det perfekta med honom. Hans bruna ögon, hans perfekta läppar, han perfekt formade ögonbryn... Allt med honom var perfekt.
En sjuksköterska kom in och visade oss ut, men fastnade i entrén för att det var några fans som frågade: Justin , kan jag få din autograf?
Och såklart gav han dem varsin autograf, kramade om dem och sa: Krya på dig" till dem.
"Aww, så gulligt av dig." sa jag.
"Sådan är jag. Gullig." svarade Justin med ett brett flin.
Jag skrattade.
"Bryr du dig inte alls om vad tidningarna och det skriver om dig?"
"Jo , såklart, lite. Men jag vet ju bättre , om mitt liv än dom gör. Och jag vet ju själv vad som är sant."

Annons

Bilden saknar taggar

juni 2012