Sunday 28 November 2010 photo 6/16
|
First Dance (del 6)
"Justin! Det snöar!"
"Va? Skojar du med mig?" sa han och tittade upp på himlen.
"Nej!"
"Jag ser inte att det snöar..." sa han.
"Men sluta driva nu ! Du ser visst , ellerhur?"
"Nej?" sa han och flinade.
"Joo, sluta nu!" sa jag och puttade honom mot lekplatsen. Det hade blivit molnigt. Vi gick tysta bredvid varandra medans marken blev helt vit. När vi var framme vid lekplatsen så satte vi oss på en bänk.
"Så vad ska du göra efter semestern?" frågade jag och blåste på mina händer för att de blivit kalla.
"Hm.. Turné och så..." svarade Justin.
"Kommer sakna dig." sa jag.
"Jag kommer sakna dig också." sa jag, vände bort huvudet och kände några tårar rinna ner från mig kind. Justin tog min hand och kramade mig, och jag kramade tillbaka. När vi kramades såg jag en paparazzi bakom Justin. Justin kysste mig. Jag såg en blixt till från fotografen.
"Du Justin, hela världen kommer få reda på det här..." sa jag.
"Mm, jag vet. Det var därför jag gjorde det." sa han och tittade mot fotografen.
Han tog min hand och tog upp mobilen. Han tog bild på oss. Det började blåsa mer och mer, så vi gick hemåt. Snart så snöade det så mycket så att man inte kunde se vägen. Jag såg parken, och jag kom på att det finns ett litet hus där.
"Justin, det finns ett litet hus i parken där" sa jag och pekade mot parken. "Där kan vi vara tills snöstormen lagt sig, det finns ljus och sådant där" sa jag och tittade på honom.
"Dit kan vi gå, du kommer frysa ihjäl annars." så vi gick mot parken. När vi var där så sprang vi till det lilla huset. När vi kom in så hittade jag ett lås till dörren, och låste. Det var inte så mörkt ännu, så jag hittade ett par stearinljus och ett tändstickspaket. Jag tände alla ljus. Jag satte mig i ena hörnet , närmast ljusen, med armarna om benen och blundade. Justin kom och la en filt över mig och satte sig bredvid mig, under filten.
"Det är ganska mysigt..." sa han.
"Ja faktiskt..." svarade jag. Jag lutade huvudet mot väggen och blundade. Jag somnade.
Jag vaknade av att det knakade i hela huset. Ljusen hade släckts. Justin sov fortfarande. Jag gick upp och tittade ut genom fönstret. Jag såg bara vitt ! Snöstorm tänkte jag. Plötsligt stod Justin bakom mig. Han kysste mig på kinden.
"Vi kan inte stanna här länge till" sa jag till honom.
"Jag vet, Denice. Jag vet." sa han och suckade. Nångång måste vi ut härifrån. Efter en stund blev vinden värre. Dörren öppnades, och lossnade. Massor med snö kom in. Vi sprang ut.
Men visste inte vart vi skulle, för allt såg likadant ut.
Annons