december
fredag 14 januari 2011 bild 14/21
|
Hon log mot mig. Hur ska det här sluta …? Tänkte jag och himlade med ögonen.
"Snälla! Säg att det här inte kommer ut i Sverige!" stönade Emma. När vi hade börjat gå, sakta.
"Varför inte?" frågade jag.
"Men hallå? Hela skolan kommer ju att få reda på det, och bli galna."
"Så vi måste hålla det här hemligt…" sa jag och nickade, och tittade bort för att inte visa min stora besvikelse. Hon såg på mig en lång stund.
"Jag vill inte heller gömma det. Men jag vill inte att de ska bli galna, hoppa på mig och dig och allting heller." sa hon och stirrade ner i marken. Hon tittade upp på himlen och det hade nästan blivit mulet. Vi gick till ett ställe längre ner på gatan, där var det inte så mycket människor.
"Jag älskar dig. Men det här är svårt. Svårare än jag trodde det skulle bli. Det kommer aldrig att gå" viskade hon, och jag tror jag glimtade en tår i hennes öga innan hon blinkade.
"Emma. Jag älskar dig med, men vi ska fixa det här. Ge aldrig upp, och never say never." sa jag bestämt, men ändå uppriktigt.
"Ja. Ja det ska vi." sa hon och nickade och log. Jag tog hennes hand och gick nerför gatan. Jag kände en vattendroppe på min arm.
"Oj, oj…" sa jag och tittade på Emma.
"Vad är det?" frågade hon. Jag svarade inte utan nickade när hon tittade på sin arm och på vägen som hade blivit prickig. Jag skrattade.
"Vad skrattar du åt?" frågade hon med ett leende på läpparna.
"Oss." sa jag. Hon höjde ena ögonbrynet.
"Kolla på vad du har på dig. Shorts och linne. Kolla på vad jag har på mig. T-shirt och shorts. I regn." förklarade jag.
"Aha… " sa hon och skrattade. Det regnade mer och mer, och medans alla andra människor skyndade sig in i olika affärer så gick jag och Emma sakta hand i hand på gatan. Vi kom ner till stranden och den var öde, förutom två tjejer som höll på att packa ihop och gå hem. Vi gick längs strandkanten och sedan förbi tjejerna. De stannade upp och tittade på mig, sedan gick de mot oss. Jag log mot Emma och kramade hennes hand. Hon log tillbaka. En av tjejerna tittade på mig, sedan Emma.
"Hej." sa hon.
"Hej" svarade jag.
"Kan jag få din autograf?" frågade tjejen.
"Ja, visst. Men har ni någon penna? Jag har inte det just nu…" svarade jag.
"Eh… Ja, någonstans här." sa tjejen. Jag tittade på Emma. Hon log och himlade med ögonen. Jag himlade tillbaka. Det började regna mer, och tjejerna bakom hon med det svarta håret sa:
"Stephanie! Skynda dig att ta fram någon penna, så slipper vi stå här och bli plaskblöta!"
Tjejen, som tydligen hette Stephanie, räckte fram en penna till mig och sedan hennes mobil.
"Kan du… " frågade hon, och jag förstod att hon menade. Jag tog pennan, drog av korken och sedan så började jag skriva To Stephanie from Justin B.
"Tack." sa hon och log mot mig. "Får jag ta en bild av er?" frågade hon sedan. Emma höjde ögonbrynen och sänkte direkt dem när Stephanie tittade på henne. Jag tittade på Emma. Hon nickade snabbt.
"Visst, såklart." sa hon och log mot Stephanie. Stephanie gav sin mobil till den andra tjejen, och ställde sig bredvid mig. Jag la armen runt henne och kramade henne med ena armen tills tjejen tagit bilden. Tjejen gav tillbaka Stephanies mobil.
"Tack!" hon och log mot Emma och mig.
"Var så lite." svarade jag och började gå med Emma längs stranden.
"Hejdå!" sa Emma till Stephanie. Jag vinkade åt henne.
"Hejdå!" svarade Stephanie och vände om, och började gå med hennes kompis.
Emma och jag gick, bara gick utan att säga något. Hon tittade upp på mig när det började regna ännu mer. Jag ryckte på axlarna. Jag hade bara lust att gå här med Emma, hand i hand i regnet. Det spelade ingen roll vart vi var, bara att vi var.
"Vi badar!" sa hon och tittade på mig. Jag höjde ena ögonbrynet.
"Men kom igen!" sa hon och himlade med ögonen. "Det är varmare i vattnet när det regnar."
"Men jag… jag vet inte… " sa jag.
"Nehe…" sa hon. Vi gick ett par steg, och jag tog tag i hennes han och sprang in i vattnet.
"Okej, Justin." sa hon och skrattade.
"Kom då!" sa jag och skvätte lite vatten på henne.
"Men vänta." sa hon och började dra av sig tröjan. Jag försökte att inte titta på henne. Jag lyckades inte. Så jag drog av mig min t-shirt, och kastade den i sanden. Jag gick lite längre ner i vattnet, så det nådde mig till knäna. Jag hörde plaskande bakom mig. Jag vände på huvudet och såg Emma simma till mina ben.
"Hur kan du simma? Det är inte ens så mycket vatten så att man kan det." frågade jag.
"Testa." sa hon och ryckte på axlarna. Jag satte mig på knä i den grova sanden på bottnen.
"Det var inte så kallt som jag trodde." sa Emma när jag lagt mig i vattnet. Vi simmade ut lite djupare. Jag ställde mig upp. Vattnet nådde nästan halsen på mig. Emma ställde sig framför mig. Hon drog bort en hårslinga som satt nästan som satt klistrad mot min kind. Jag såg in i hennes ögon. Dom var verkligen fina. Hon kysste mig. Jag avslutade kyssen, för att jag hörde några åsksmällar, och jag tog hennes hand och sprang till sanden. Vi tog på oss våra kläder, och sprang hem. Jag skyndade mig att låsa upp dörren. Kläderna som vi köpt slängde jag på bordet i köket, och jag skyndade mig till mitt rum för att hämta några kläder. Jag frös väldigt mycket. Emma kom in i rummet, och jag slängde en av mina t-shirtar åt henne. Jag letade efter några mjukisbyxor, och jag såg att min arm skakade.
"Duschen är på." sa hon.
Kommentera bilden
4 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/jumpthenfall/481176946/
Visa toppen
Visa sidfoten