Friday 24 December 2010 photo 145/149
|
Del 143
Sedans satte vi oss vid borden.
Jag och Amanda satt bredvid varandra.
Lektionen började och vi labbade.
Jag började bli mer och mer trött och yr efter varje minut.
Min magister kom fram till mig efter en halv timma och frågade om jag mådde bra.
Linda: Ja jag är okej det är bara lite mycket som händer just nu så jag är väldigt trött och börjar känna mig yr men det är nog ingen fara.
Han nickade och sedan gick han vidare.
Jag blev värre och värre och tillslut började jag få dålig balans.
När kl var en minut i två så började jag vingla ännu mer.
Amanda: Linda du borde nog sätta dig ner du ser väldigt vinglig ut.
Jag satte armen för pannan.
Dom flesta kollade på mig.
Min magister kollade lite oroligt på mig.
Magistern: Ja Amanda har nog rätt sätt dig ner en stund.
Linda: Ja ni har nog rätt.
Jag gick ett vingligt steg mot en stol.
Jag vände huvudet lite mot Justin och möte hans oroliga blick.
Mer hann jag inte.
Allt blev svart.
(Justins pov)
Linda föll mot golvet.
Alla ställde sig i en ring runt henne.
Jag skyndade fram och satte mig på huk bredvid henne.
Justin: Jag tar henne hem.
Magistern: Borde vi inte ringa efter en läkare?
Justin: Nej det tror jag inte jag tar henne hem och ser hut hon mår när hon vaknar och om det behövs då så åker vi dit.
Magistern nickade och jag lyfte upp henne.
Jag la hennes ena arm runt mig men den andra hängde ner och Amanda fick stoppa upp den.
Sedan lämnade jag lektionen med henne i famnen och gick igenom skolan och mot parkeringen.
När vi började nära oss bilen lyckades jag dra upp nycklarna och tryckte på knappen som låste upp bilen.
Jag stannade framför framsätet på den högra sidan.
Sedan så började jag släppa efter lite i greppet om Linda.
Justin: Du kan "vakna" nu.
Viskade jag i hennes öra.
Hon släppte taget runt min hals och hoppade ner.
Sedan hoppade hon in i bilen.
Jag gick runt bilen och hoppade in framför raten.
(Lindas pov)
Linda: Alla gick på det va?
Justin: Ja ingen verkade misstänksam.
Linda: Bra.
Jag kollade på kl och den var kvart i två.
Vi hade en kvart på oss.
Även om Justin verkligen är arg på sina brorsor just nu så vet man att han älskar dom och att han alltid finns där för dom.
btw: den har blivit värsta skum å jag skriver den så himla konstigt det e färför jag typ it skrivit på den så mkt läöngre..
asså som ni ser så står det på ett konstigt sätt men asså ee aa det får li så nu eftersom dte va så jag startade..
så e det på dom andra berättelserna också å dom kmr att skrivas så även ifl...
btw: den har blivit värsta skum å jag skriver den så himla konstigt det e färför jag typ it skrivit på den så mkt läöngre..
asså som ni ser så står det på ett konstigt sätt men asså ee aa det får li så nu eftersom dte va så jag startade..
så e det på dom andra berättelserna också å dom kmr att skrivas så även ifl...