October
Saturday 11 August 2012 photo 3/3
|
... I still can't believe that I let you do it.. But I don't regret it..<3
((PPPPPOOOORRRRRRRRRR. Läs inte om du är under 15, thank u~))
Kath drar med lätta drag sina fingertoppar över den dammiga glasrutan som nu inte verkade framställa sig som något annat än det enda som skilde henne ifrån att fly från det rum Rizo nu placerat henne i. Hennes själlösa ansiktsuttryck speglar tillbaka på henne i det matta glaset, som annars bara visade en blek stad och en betydelselös himmel som sträckte ut sig över horisonten. Vare sig Rizo märkt det eller inte, så var det en fantastisk utsikt över Tokyos höga byggnader och blinkande ljus. Men just nu, var det inte mycket annat än frihet som lockade.
Hon satt inlåst som en fågel i bur.
Det spöklika ansiktet som speglade sig i fönstret, vars ögon börjar fatta form till desperation och irritation. Hennes ansikte visar sig inte vara lika levande-dödaktigt som det var för några sekunder sedan, utan visade nu tydligt tecken på att det faktiskt befann sig en levande själ inuti kroppen. Men av någon anledning, bara såg ut att vilja fly från sin ställning och bara flyga ut över staden.
Kath vänder blicken hastigt mot dörren. Någon rör sig ute i köket. Stöter i köksbänken, öppnar ett skåp och drar ut en låda i troligt sökande efter något ätbart. Uppenbarligen var det Rizo, eftersom ingen annan varken lämnat eller trätt in i lägenheten. Inte vad hon märkt i alla fall.
En psykesdräpande tystnad tar plats och ett par svaga mummel hörs från köket. Kath hoppar ner ifrån fönsterposten när hon hör sitt namn nämnas, och tar upp första bästa del av bråtet som låg utspritt på golvet under fönstret. Bråte som Rizo troligen hade planerat att slänga ut, eller bara förvara för framtida användning… Vad nu det skulle vara…
En stilla bris går genom rummet när dörren går upp. Kaths pumpande hjärta slår slag efter slag där hon står bakom dörrkanten med något som såg ut som en gammal väggskiva i händerna och som hon sedan svingar mot mannen som obekymrat verkat ha stängt dörren bakom sig efter att ha stigit in.
Han var något huvud längre än henne, men ett rejält slag mot axeln eller mitten av ryggraden skulle säkerligen fånga hans uppmärksamhet och få honom på andra tankar samtidigt som hon motar med ännu ett slag, den här gången under bältet. Sen när skulle man slåss schyst, när det var tre av dem som tvingat in henne i det här rummet?
Hennes fingrar snörper åt runt skivan en sista gång innan hon slungar den med all sin kraft emot honom. Ett vinnande leende slår upp i hennes ansikte, men försvinner lika snabbt när han, i samma sekund som hon manat upp skivan i luften, vänder sig om och greppar tag om hennes handleder som stannar som förstenade framför honom. Han ser kallt ner på hennes ansikte och nyper åt greppet rejält så Kath tvingas släppa ner skivan i golvet emellan dem. Den slår i golvet med ett krasande ljud och ett pyrande av kalkdamm flyger upp några decimeter ifrån golvet. Kath väser till över sitt misslyckande, och ser irriterat upp på mannen. Där bakom luggen ser man bara en blottad övre tandrad och ett par blixtrande ögon, men någonstans där inne så fanns något som endast skulle kunna beskrivas som rädsla.
"What would that be good for, kid? Make poor Rizos floor all dusty and white…" suckar han uppgivet och släpper Kaths händer och backar några få steg bakåt och ser betraktande ner på henne som att han ville ha någon slags ursäkt för att hon dammat ner Rizos golv. Dock får han bara en hotande blick och en kraftfull spark mot bröstkorgen men som lika snabbt blockeras av hans underarm.
"Oi..! Yamero!" Ryter han och tar tag i hennes överarmar och trycker henne mot väggen.
"Don’t call me kid!" Väser hon. "I’m sure you’re not much older than me. Perhaps two, three years, at the most."
“Three. You’re good on your guesses." Svarar han med snäppet vänligare röst och låter sina händer glida ner för hennes armar mot hennes handleder där de sedan nyper åt igen. Deras ögon genomborras av varandras för ett ögonblick och mannen lutar sig närmare henne. Hennes hårda blick blir mjukare när hans varma andetag slår över hennes ansikte och hennes ena hand dras upp efter väggen och placeras just ovanför hennes huvud.
En liten lättnad att hon faktiskt tvingat sig på att läsa igenom sin fars akter om just Rizos närmaste män är det enda som håller kvar hennes självsäkerhet. Hon minns den panik som sköljt över henne under hennes andra år då Aaron tryckt upp henne mot väggen och hotat med en kyss. Nu när hon faktiskt tänker på det, så kändes det riktigt barnsligt. En simpel kyss betydde ingenting längre, vilket det säkert inte gjorde för mannen heller.
Blont hår, född 1992, medlem i maffian sedan 2006, full utnyttjare av sitt yttre…
Kath vänder bort ansiktet några centimeter ifrån mannen och ser istället ner mot golvet med ett lismande leende.
"What if it wasn’t a guess, Riku!" Säger hon silkeslent och känner hur hans händer plötsligt släpper lite om hennes handleder och han drar sig en aning bakåt. Han var överraskad. Det var allt för tydligt. Var det av att Kath sagt hans namn som han blivit förvirrad, eller bara av att hon ignorerat hans försök att förföra henne? Han tog verkligen var enda chans han fick.
"How do you know my name..?" viskar han nyfiket och ser ner mot hennes nyckelben och låter pannan luta sig mot väggen bakom henne.
"How I know?" Upprepar hon och sträcker på nacken när hans kalla hand formas runt hennes strupe.
"Yeah..! How do you know?" Säger han igen, nu med ett avslöjande av otålighet och irritation i rösten samtidigt som hans hand tryckt lite tajtare över hennes andningsvägar. Han tänkte inte strypa henne, va? Kanske så hon tappade medvetande, men det skulle ändå vara nära nog. En liten panik börjar gripa tag i henne, men hon lugnar snabbt ner sig när hon kommer ihåg det hon just hört utanför dörren. Rizo hade uttalat hennes namn och hade säker råkat slinta något liten yppande om Riku också, även fast hon inte kom ihåg något av det just nu.
"Probably the same way you know mine." Säger hon, åter igen med silkeslen röst som för att provocera honom en aning eller för att markera att hans fråga var idiotisk.
"Through Rizo, then." säger han lättat tillbaka och drar handen över hennes nacke och under hennes hår så att det istället hamnar på hennes rygg.
"That psycopath should learn one or another ’bout talking about people behind their backs like that…" Viskar han och låter ett litet flin pryda hans läppar.
"Or maby you did it by your own, only you were too drunk to remember it?" Säger Kath stelt och blottar sedan ett litet matt leende.
Rikus varma andetag stannar vid hennes öra och hon vrider tillbaka huvudet så att hon ska kunna se hans ansikte igen. Tyvärr möts hon bara av några blonda slingor och hans vita skjortärm framför sig.
"Yeah, maby so, but who knows what he’ve been doing to you? Wouldn’t surprise me at all if he drugged you just to get pleased for once..!"
Det vrider sig I Kaths mage. Riku kunde ha rätt. Hon hade inte kunnat använda Specialis Revilio på det hon hade serverats, och i stort sett allt hade serverats strax före midnatt. För att han ’jobbade’ till den tiden på dygnet, Kanske det, men det kändes ändå aningen misstänksamt.
"Now that’s just… disgusting!"
Hon trycker bort Riku och tar några steg mot mitten av rummet, med ett äcklat uttryck i ansiktet. Hon drar händerna genom sitt hår och lägger det i en tovig knut uppe på huvudet, men som hon sedan släpper ner i nacken igen och sneglar diskret tillbaka mot Riku. Han hade vänt sig om så att han stod lutad med ryggen mot väggen och blicken på Kath. Oturligt nog inte på hennes ansikte utan på något som låg i ungefärlig höjd med hennes svanskota. That perv..!
Hon fortsätter tvärs över rummet och ställer sig med båda armarna tryckt mot väggen ovanför sitt huvud. Om Riku var lika smart som han var snygg, så skulle han finna misstankar i hennes agerande. Och inte komma emot henne som han nu gjorde. Varför följde han efter henne? Av ren nyfikenhet sneglar hon bak mot honom och skjuter sedan ifrån från väggen igen, men nu med nätta, kattliknande steg. Hon cirklar runt Riku och lägger händerna på hans midja. Sin panna låter hon vila mot hans ryggtavla och hon lyssnar till Rikus hjärtslag. Han höll andan. Varför höll han andan? Var det inte närhet han var efter?
Hans skjorta känns så tunn under hennes fingrar när hon drar dem fram över hans varma mage. Hon kan inte låta bli att glida in under hans tröja och verkligen känna den mjuka hud som dolde sig där under.
"What’s the real reason why you came in here?"
Hennes röst är inte lika kall och avvisande som den varit under de senaste minuterna de talat med varandra. Nej, nu är den mjukare, mer förståelig, som att hon nästan visste vilka tankar han hade i bakhuvudet.
"Rizo gave me the order to watch over you, the time he was gone. Just to make sure that you didn’t try to escape or making his floor all bloody with you, trying to commit suicide." Säger han, högst obrydd om Kaths hand som smeker över hans nu lätt blottade mage. Det fanns inte ett spår efter att han hållit andan inom sig, och det skulle nog inte heller komma något vidare erkännande heller, om han nu beslöt sig för att fråga honom. Att fråga honom om han hållit andan var väl ändå en väldigt icke relevant fråga, ge och för sig, men det kunde ändå vara kul att få det bekräftat.
Riku ger ifrån sig ett roat skratt när Kath inte svarar, och spänner sedan magen en aning, lite diskret, så hon i alla fall skulle få något att faktiskt känna på. Hon var ju trots allt inte den första som fått för sig att känna under hans tröja, om han var utrustad på det vis de flesta brukade hoppas på.
"You finding something interesting under my shi..!?" Hans påbörjade, hånande mening tar ett snabbt stopp och ersätts av en okontrollerbar skälvning som går rakt igenom hans kropp. Kath hade låtit fingrarna sjunkit drastiskt, ner förbi hans byxlinning och ner mellan hans ben där hon försiktigt placerat två fingrar mot hans mer känsliga område.
Han sänker huvudet ner mot golvet och ger ifrån sig ett framtvingat halvt om halvt flåsande skratt.
"Kath..! Wh.. What are you doing?" Säger han sedan osäkert, med kontrollen över sig själv till stor del tillbakatagen. Hon hade tagit sig hela vägen nerifrån och upp, och där istället vilat över den kalla knappen på hans byxor. Riku håller tillbaka ett andetag i ren nyfikenhet till vad hon tänkte göra. Dock varar inte andetaget länge innan det blir ett med luften, precis som den lilla öglan där hans knapp, som för några sekunder sedan, satt fastknäppt.
Hans hjärta slår snabbare och ett litet leende fyller Kaths läppar. Allt för lättkontrollerad.
Hon fortsätter med handen ner i hans byxor, och utan någon som helst förvarning, skälver han åter igen till och grabbar tag i hennes handled och stoppar hennes rörelser.
"You got some serious issues, girl..!" Säger han kallt, men med ett tydligt leende i rösten.
"The human mind is as powerfull as it’s fragile!" Svarar hon lättsamt och finner sig sedan snurrandes i en liten piruett som sedan stannar med ryggen tryckt mot Rikus bröstkorg, hans armar tätt slutna runtom henne och hennes hand, fortfarande fasttryckt mellan hans fingrar.
"Payback..!"
Ett lågt, hånande skratt hörs just bredvid hennes öra och sedan även ett irriterande blåsande ljud som får henne att rysa och dra efter andan.
"You like that, huh?" Säger han med förförande röst och vandrar sedan med sina läppar över hennes nacke, utan någon som helst tanke på att vänta på hennes svar. Hon drar ett djupt, skälvande andetag och försöker undvika det faktum att han trycker sig närmare henne.
Riku verkade inte direkt misstycka i hennes uppsnabbade hjärtslag som nu pulserade genom hennes kropp, utan bara fortsatte sin vandring, nu med ett triumferande leende på läpparna. Hans ena hand glider ner efter hennes vänstra sida, och stannar ganska snart vid hennes mage, och börjar repetera samma smekande rörelse som Kath gjort på honom. En ilande känsla går genom nerverna på henne och hon blir, för sekunden, alldeles stel. Hon sänker huvudet mot golvet och sluter ögonen. Hon ville inte möta hans blick, inte så länge som han riktigt verkade njuta av det han höll på med.
Kath är just på väg att slå bort honom när hans ring- och lillfinger glider ner innanför hennes byxlinning och hon tappar kontrollen om sin kropp igen. Hans varma hud emot hennes var rena tortyren. Inte undra på att hennes far inte ville att hon skulle vara så mycket som i närheten av denne så väl kända Riku Tsubasa.
"S..Stop..!" Får hon tillslut fram bakom sina flämtningar och hettade kinder. Så klart stannar han och han släpper hennes handled för att istället pilla lite nätt i hennes hårtoppar som hänger ner efter hennes axlar.
"As you wish. But it’s hard..", säger han och ger henne en lätt kyss på kinden.
"Really hard..!" Han kysser henne några gånger till upp och ner efter halsen och kan bara höra hur hennes flämtningar snabbas upp mer och mer igen.
"I thought you wanted this!" Viskar han i hennes öra med ett krökt leende på läpparna. Han blåser henne i örat, inväntar hennes rysning och flyttar sig sedan till andra sidan av hennes huvud.
"You silly little girl!" Skrattar han sedan och avlägsnar sig ifrån henne, men hinner inte dra bort sina händer helt förrän hon avbryter honom med ett hånande skratt.
"What makes you think that I don’t want it? I said; Stop, but i said never with what..!" Säger hon I samma förföriska ton som han använt på henne. Hon vänder sig långsamt om mot honom för att visa att hon inte hade några som helst tankar på att slå till eller knäa honom. Istället tar hon tag i hans skjorta, känner lite på tyget mellan fingrarna och drar sedan hans läppar mot sina i en passionerad kyss.
Riku står helt stel och orörlig ett bra tag, men besvarar såklart kyssen så fort han förstått vad de var frågan om. Sedan tar han några prövande stag bakåt mot sängen för att se om Kath följer efter, men missbedömer avståndet och låter sig puttas baklänges ner i den mjuka madrassen med Kath över sig. Hon hade själv hjälpt på i knuffen och nu satt sig gränsle över honom. Deras kyss hade mer eller mindre tvingats avbrytas och deras blickar hade möts för första gången "på riktigt".
"You’re a fucking bad girl, Kath!" Säger han allvarligt och försöker se allvarligt på henne, men roas så pass av situationen att det leende han har klistrat över sina läppar inte försvinner. Kath höjer på ena ögonbrynet och trycker tillbaka hans axel i madrassen när han försöker sätta sig upp. En suck och ett litet skakande på huvudet är det enda hon ger honom som förklaring när hennes hand nyper fast om hans axel. Hon var inte klar med honom.
"You’re such a bad boy, Riku..! Trying to rape me!?" Säger hon oskyldigt och sätter sedan fingret över läppen på honom när han troligen försöker förklara sig.
"Shh", Viskar hon "You don’t want Rizo to hear anything..!"
Det hela låter mer som en befallning än ett konstaterande och Riku drar på smilbanden åt det hon säger. Han verkade fatta vinken.
Hennes finger söker sig från hans läppar och drar sedan bort lite av hans lugg som flugit upp i hans ansikte när han fallit ner på sängen. Samtidigt känner Kath hur hans hand går upp för hennes lår och mot insidan av det. Han tar ett aningen fastare grepp och kastar sedan runt henne på rygg så att han istället kan ta kommandot. Han verkade inte vilja kuvas av en tjej. Yngre dessutom.
När hennes rygg stutsar emot den mjuka ytan under henne så stönar hon till och sluter ögonen för ögonblicket. Det kändes nästan som när man vaknat upp efter att ha fallit i en dröm.
"No we don’t!" viskar Riku tillbaka i hennes öra innan han nafsar lite lätt i örsnibben som ligger just intill hans läppar.
Han håller fortfarande sin hand på Kaths lår och verkar inte heller ha någon tanke på att dra sig längre bort från det mer intima ställena.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kath lutar huvudet bakåt i en mer kutryggad ställning och ger ifrån sig ett tunt tillbakatvingat kvidande. I samma stund glider dörren till rummet upp.
"Oh… Oh!" Säger en bekant röst när han verkar ha lagt märke till Kath och Riku som låg så nära inpå varandra som det verkade gå. Rizo ser skeptiskt på dem en stund innan han spänner blicken i Riku som just tryckt upp sig till sittandes och harklat lite smått oskyldigt, men även med viss irritation i rösten.
"Riku! What the hell do yah think you’re doin’!? Are you going to rape our guest!?"
Riku sneglar lite diskret mot Kath som även hon satt sig upp, men också dragit upp täckeskanten så att i varje fall inte hennes bara överkropp skulle synas.
"I would never have as much as a thought on rape someone!" Svarar han emot och biter ihop tänderna. Kath, å andra sidan, sitter fortfarande med lätt flåsande andetag och med en oskyldigt tom blick riktad ner mot golvet. Det var onödigt att kasta sig in i någonting som Riku redan verkat ha fått skulden för, och som sant som det faktiskt var, gav inte Rizo Kath så mycket som ett ögonkast. Han bara höjer på ögonbrynen åt Riku.
"Yeah, really… So you think that’s the best way to treat visitors? Okay, maby I wouldn’t mind if it at least wasn’t in MY bed!" Fräser Rizo och drar upp sin trollstav ur fickan, som han riktar mot Riku.
"You will be out of here - dressed – before i count to ten. Or else I will toast your dick so you never can use it again. One…"
Riku sväljer hårt och trycker sig upp ur sängen. Som tur är, hade han I alla fall kalsongerna på sig, och han drar upp dem ordentligt i samma vända som han ställer sig upp.
"Two.."
Hans jeans var någon storlek större än han egentligen behövde, så det gick relativt fort för honom att dra dem över fotknölarna och ända upp över rumpan. Bältet bryr han sig inte om, utan låter det hänga.
"Three.."
Han stannar upp för någon sekund, sneglar mot Kath, och drar sedan med sig skjortan. Han slänger den över axeln och stegar ut ur rummet med en sur blick spänd i Rizo när han passerar honom i dörröppningen.
"Four..!" Avslutar Rizo när han följer Riku med blicken, ut ur rummet. Han stänger dörren och dubbelkollar låset så att de inte skulle bli avbrutna. Han backar mot dörren för att försäkra sig om att den verkligen var stängd, och han lägger sedan undan staven och vänder sig mot Kath.
"What am I going to do with you?" Säger han lågt, nästan som att han pratade med sig själv.
"Get off my bed, will you?"
Kath höjer blicken från golvet och ser upp mot Rizo. Den tomma blicken går från känslolös till iskall på några hundradels sekunder, men låter den sedan falla ner till golvet, lika tom och oskyldig som den varit tidigare.
"Why can’t you just come here and sit next to me, Rizo? There’s no need to yell, all across the room, right?" Säger hon, utan någon som helst tecken på känsla eller medvetande i rösten. Rizo besvarar hennes fråga med ett mer tankfullt uttryck innan han tar några steg fram mot sängen.
"You realize you will own me for this?" suckar han och sätter sig på sängkanten.
"And so will Rikuboy…"
"What more can you take from me!?" Svarar hon så snabbt Rizo avslutat sin mening och ett litet dumförklarande leende spricker upp.
"You already got my life, body and soul as collateral! Isn’t that enough?"
Rizo verkade road över Kaths erkännande. Att hon erkände sig själv som hans leksak och tjänare. Han ler sitt, nästan lite läskiga, leende och det känns nästan som att han ser rakt igenom henne med den blick hon får.
Motvilligt blir hennes leende som hon har på sina läppar, mer lekfullt och hon lutar sig lite närmare. Hennes ena hand tar ett lätt stöd mot hans ben och hon drar fingrarna över tyget i en liten diskret smekning.
"Maybe… you just want to know… how it tastes like..?" Viskar hon.
"I don’t understand… can you make yourself clearer?" säger han roat.
Kath drar aningen motvilligt upp smilbanden och tippar huvudet åt sidan. Hennes hår lägger sig lekfullt över hennes axlar och hon drar hans lugg ifrån ansiktet med en försiktig gest med sina fingrar.
"I’ve allways admired you work…" Säger hon och drar en tyst, uppgiven suck.
"I’m your slave, Rizo… Obey me..!" Vart enda litet ord som slinker ut mellan hennes läppar smakar som själva pesten som släppts lös. Förfärligt. Trots den hemska smaken, så lutar hon sig allt närmare.
Rizo lutar sig bakåt mot sänggaveln och ger ifrån sig ett överspelat hmm innan han ler belåtet för sig själv.
"Get off my bed! But unlike Riku, I give you two options! Eather you get up from the bed naked, or you get dressed before you get up..!" Säger han och ger sedan ifrån sig ett roat skratt.
Ville han att Kath skulle ge honom någon sorts indirekt striptease, eller vad var det frågan om?
"There’s a third option aswell…" Säger hon tyst och lägger handen över hans kind. Rizo ser förvånat på Kath ett tag, men sluter sedan ögonen och lägger sin hand över hennes.
"Let me hear, Angel. What’s the third option?" Svarar han med otålighet i rösten.
Egentligen, när Kath tänkte efter, så fanns det ett fjärde alternativ. Men det tänkte hon absolut inte nämna för Rizo, och ännu mindre, utföra! Att gå hela vägen med sin förföring planerade hon inte..
Utan att Kath hunnit öppnat munnen för att svara, så skrockar Rizo för sig själv och drar åt sig andan för att tala.
"If I told you that i loved you, what would you think I loved?"
Kath ser frågande på Rizo. Vad var det där för skum fråga? Vad trodde hon..?
Rizo rynkar pannan i väntan på ett svar och hon sväljer lite diskret och drar tummen över hans kind igen.
"I have no idea, Master..!" Börjar hon mjukt och lutar sig in över honom så att hon blir tvungen att hålla ena handen mot madrassen för att inte falla rakt i famnen på honom. Usch, hemska tanke.
"Why not just tell me?" fortsätter hon.
"You’re the mistress of riddles!" Utbrister han irriterat och trippar lite med sitt pekfinger över Kaths hand. Det var mer än tydligt att han var otålig och ville ha ett svar, snarast!
"Really, i have no idea." Svarar hon allvarligt och hon sväljer, än en gång, osäkert åt Rizos agerande. Han suckade djupt och teatriskt.
"I haven’t even told my fiancee I love her."
Annons
Visa toppen
Show footer