August
Sunday 12 April 2009 photo 1/2
|
PÅSKLOVET SÖG SÅ IN I HELVETTE!!!
Ni trogna läsare av min bilddagbok kanske förstår stora anledningar till att jag aldrig gillar lov... Den här gången blev värre än någonsin >__<; Det är dags för Hanna klagar helvette ur sig allt hon klagat på för sig själv i en vecka och när ni läst klart ska ni tycka synd om mig!!
Så... min kära familj packade in sig i en bil och gjorde det idiotiska draget att åka norr utt bort från våren mot ett snöklätt vinterlandskap. Sex timmars bilfärd... helt okej tänkte jag. Jag kommer att få åka skidor och det kommer att bli jätte kul. Jag kunde inte klättra upp på min våningssäng jag skulle sova i för den var för hög och det fanns ingen stege... helt okej att ta madrassen och bädda i en soffa tänkte jag. Imorgon får jag äntligen åka skidor och det ska bli så kul!!
Måndag morgon spänner man på sig pjäxorna och börjar fundera på vad fan man håller på med... Det klämmer och gör ont, men vädret är okej. Efter två första försök åk bestämmer sig jag och kära bror att åka våran favorit backe som är svart och lagom brant. Allt var underbart! Och så kom snöklumpen som förstörde mitt liv.....
Mitt i pisten ligger en gigantisk snöklump. Jag kommer i för hög hastighet, hinner inte tänka och kör rakt på den stenhårda biten fruset vatten, flygger upp i luften, slår i backen, mina skidor löser ut och jag voltar ca fem meter och landar på tygg i en snödriva...
Där låg jag kippandes efter luft. Jag kunde inte andas jag hade fruktansvärt ont och ingen aning om var fan jag var... Så hör jag bror. Han hade tydligen inte heller sett snöklumpen och ramlat omkull han med (- volter och extrem smärta). Jag kunde inte röra mig... Det kom en kvinna för att hjälpa mig upp... jag kunde inte röra mig... Det kom en skoter med pistvakt... jag kunde röra på armarna..... Pistvakten konstaterar att jag inte brutit armar och ben, känns bra. Han är däremot lite orolig för min rygg, känns mindre bra... Det kommer en till skoter med en pulka och bror + hjälpsam kvinna + pistvakter får upp mig på nån sorts bår och lyfter i mig i pulkan. Där låg jag i en pulka och stirrade upp i himlen. Fortfarande ingen jävla aning om var jag var...
Så kom vi till doktorn på skidanlägningen. Han konstaterade att jag inte brutit något. Dock att jag typ hade sträckt varenda muskel som finns i ryggen... fiint... Han säger att han också är uppvuxen i Västerås... Jag åker enda till Härjedalen och får höra komentaren "Nurmi, som i Nurmis Bilverkstad? Där brukade vi lämna in vår bil." Kul för dig... jag har aldrig hört den komentaren förut... Lyckades efter mycket om och men resa mig upp med extrem smärta i ryggen. Drogade ner mig själv på Voltaren och Alvedon... Så var min skidsemester... Liggandes i en säng stirrandes upp i taket i en sketen jävla skidstuga...
Ni trogna läsare av min bilddagbok kanske förstår stora anledningar till att jag aldrig gillar lov... Den här gången blev värre än någonsin >__<; Det är dags för Hanna klagar helvette ur sig allt hon klagat på för sig själv i en vecka och när ni läst klart ska ni tycka synd om mig!!
Så... min kära familj packade in sig i en bil och gjorde det idiotiska draget att åka norr utt bort från våren mot ett snöklätt vinterlandskap. Sex timmars bilfärd... helt okej tänkte jag. Jag kommer att få åka skidor och det kommer att bli jätte kul. Jag kunde inte klättra upp på min våningssäng jag skulle sova i för den var för hög och det fanns ingen stege... helt okej att ta madrassen och bädda i en soffa tänkte jag. Imorgon får jag äntligen åka skidor och det ska bli så kul!!
Måndag morgon spänner man på sig pjäxorna och börjar fundera på vad fan man håller på med... Det klämmer och gör ont, men vädret är okej. Efter två första försök åk bestämmer sig jag och kära bror att åka våran favorit backe som är svart och lagom brant. Allt var underbart! Och så kom snöklumpen som förstörde mitt liv.....
Mitt i pisten ligger en gigantisk snöklump. Jag kommer i för hög hastighet, hinner inte tänka och kör rakt på den stenhårda biten fruset vatten, flygger upp i luften, slår i backen, mina skidor löser ut och jag voltar ca fem meter och landar på tygg i en snödriva...
Där låg jag kippandes efter luft. Jag kunde inte andas jag hade fruktansvärt ont och ingen aning om var fan jag var... Så hör jag bror. Han hade tydligen inte heller sett snöklumpen och ramlat omkull han med (- volter och extrem smärta). Jag kunde inte röra mig... Det kom en kvinna för att hjälpa mig upp... jag kunde inte röra mig... Det kom en skoter med pistvakt... jag kunde röra på armarna..... Pistvakten konstaterar att jag inte brutit armar och ben, känns bra. Han är däremot lite orolig för min rygg, känns mindre bra... Det kommer en till skoter med en pulka och bror + hjälpsam kvinna + pistvakter får upp mig på nån sorts bår och lyfter i mig i pulkan. Där låg jag i en pulka och stirrade upp i himlen. Fortfarande ingen jävla aning om var jag var...
Så kom vi till doktorn på skidanlägningen. Han konstaterade att jag inte brutit något. Dock att jag typ hade sträckt varenda muskel som finns i ryggen... fiint... Han säger att han också är uppvuxen i Västerås... Jag åker enda till Härjedalen och får höra komentaren "Nurmi, som i Nurmis Bilverkstad? Där brukade vi lämna in vår bil." Kul för dig... jag har aldrig hört den komentaren förut... Lyckades efter mycket om och men resa mig upp med extrem smärta i ryggen. Drogade ner mig själv på Voltaren och Alvedon... Så var min skidsemester... Liggandes i en säng stirrandes upp i taket i en sketen jävla skidstuga...
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kageki-chan/354779997/
Visa toppen
Show footer