Så kom guldet hem igen...

1999 var jag 10 år gammal och tillsammans stod vi elever i skolan på snödrivorna iklädda brynäströjor och viftandes med hemmagjorda brynäsflaggor. Vi sjön hejasånger så att det vibrerade i väggarna på skolan och hejade fram vårat älsklingslag till SM-guldet -99. Under den tid vi dyrkade de tappra krigarna på isen var det säkerligen ganska lugnt skolgården, ishockeyn enade hela skolan och det fanns inte tid till att bråka längre.

Det är underbart hur sporten kan ena en hel befolkning.

I dag, 2012, rusade jag och Helena ut från jobbet för att hinna suga i oss av samhörigheten och den otroliga känslan utanför. Och det hann vi. Det var en känsla som i det närmaste skulle kunna beskrivas av... studenten. En stor jävla folkfest! För Brynäs IF tog guld på sitt 100års jubileum. Det kunde inte bli bättre!

Och än en gång enar hockeyn folket. Alla var där, alla var välkomna, gammal som ung och till och med du som kanske inte bryr dig ett dugg om hockey fören guldet kammats hem. För visst det många av dom människorna, som skiter i allt vad hockey heter ända tills det börjar ryktas om att det går bra för hemmalaget. Jag är en av dom. Men det gäller inte bara hockey, det gäller all sorts sport. Jag såg Anja ta hem medaljer, jag kollade på längdskidor när sverige hade bra chanser, jag... jaja, men inte fasen sitter jag hemma och glor på längdskidor annars?

I kväll är det fest i Gävle. Brynäs ska firas. Men jag gissar att jag kommer sitta hemma, ta det lugnt, försöka bli frisk och kanske glömma hockeyn till nästa gång det börjar ryktas om att det går bra för Brynäs igen.

För jag hejar inte på en viss sorts sport, jag hejjar på Gävle, och detta oberoende av vilken arena det handlar om.

Ha så kul i kväll alla glada,

Och

GRATTIS BRYNÄS!!!

Annons

The photo has no tags

Camera MT15i

Focal length 4 mm

Aperture f/2.4

Shutter 1/320 s

ISO 80

Date

August 2014