October
Thursday 2 August 2012 photo 4/5
|
Vad fan är dehär för jävla väder
Annons
Camera info
Camera E15i
Shutter 1/30 s
ISO 50
Comment the photo
AmdCore
Thu 2 Aug 2012 18:00
Regn:
Regn är nederbörd som endast består av vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,05 och 3,0 mm, men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.[1] Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.
Bildning av regn:
I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.[2] Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.
Kondensation är orsaken till att molndropparna blivit till från första början. Genom att denna process fortsätter kan molndropparna växa. Man har dock visat att det kan ta flera dagar för denna process att bilda regndroppar. I verkligen kan det börja regna redan cirka 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.
Koalescens, eller kollisionstillväxt, är när flera små droppar slås samman till en större. Att molndropparna krockar beror ofta på en skillnad i storlek, vilket gör att de svävar olika mycket i molnet. Denna process är viktig i moln på temperatur över -10 °C.
Där moln bildas är dock temperaturen ofta lägre än -10 °C och de eventuella vattendroppar som finns då är underkylda. När ett sådant moln består av en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd bildas av den så kallade bergeronprocessen. Denna mekanism bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller på bekostnad av vattendroppar. Dessa iskristaller kan då bli tillräcklig stora för att börja falla. Regn bildas ofta av att snöflingor smälter på vägen ner från molnet. I genomsnitt behövs endast ett 300 meter högt luftlager med temperatur över 0 °C för att smälta snöflingor till regn.
När regndroppen lämnar molnet börjar den minska i storlek på grund av avdunstning. Om de fallande dropparna hinner försvinna helt innan de träffar marken kallas de för fallstrimmor. För att dropparna skall bli tillräckligt stora för att överleva hela vägen till marken krävs flera kilometer tjocka moln. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka svarar för det mesta av regnproduktionen.
Större regndroppar har högre fallhastighet. Vid havsnivå, utan vind, faller droppar med diameter på 0,5 mm (duggregn) i en hastighet av ungefär 2 m/s, medan större droppar (5 mm) faller i ungefär 9 m/s.
Regndroppar avbildas ofta droppformade, men när de faller genom atmosfären är de dock inte det. Små regndroppar är sfäriska. Större regndroppar blir genom att de faller tillplattade av ett tryck från luften och börjar bilda en inbuktning i mitten. Till slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder i mindre droppar.[3]
Det är möjligt att skapa konstgjort regn eller att "så" regn, som det även kallas. Metoden, som kom till efter andra världskriget, innebär att man sprutar kemikalier som silverjodid eller torris i ett vattenrikt moln så att vattendropparna fryser partiklarna. Besprutningen kan ske från flygplan eller genom beskjutning från marken. Partiklarna smälter på vägen och faller sedan ned som till synes vanlig nederbörd på marken. Metoden kan exempelvis användas för att rädda skördar i regnfattiga områden eller för att minska risken att ett oväder når fram till en specifik plats. Den är dock dyr och omdiskuterad.[4] Kritikerna menar att den här typen av manipulering med atmosfären kan orsaka extrema vädermönster och anser att frågan ignorerats i klimatförändringsdebatten.
Enligt en BBC-dokumentär[vilken?] använde sig dåvarande Sovjetunionen av metoden för att skydda Moskva från radioaktiva regn efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Sovjetunionen förnekade uppgifterna.
Kina är ett annat uppmärksammat land som använt sig av konstgjort regn. Sedan 1950-talet har Kina lett hemliga forskningar kring metoden att manipulera moln. Inför OS-invigningen i Peking 2008 ville man försäkra sig om uppehållsväder och tusentals raketer sköts därför in i moln för att få regnet att falla i förtid.[5]
Regn är nederbörd som endast består av vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,05 och 3,0 mm, men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.[1] Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.
Bildning av regn:
I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.[2] Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.
Kondensation är orsaken till att molndropparna blivit till från första början. Genom att denna process fortsätter kan molndropparna växa. Man har dock visat att det kan ta flera dagar för denna process att bilda regndroppar. I verkligen kan det börja regna redan cirka 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.
Koalescens, eller kollisionstillväxt, är när flera små droppar slås samman till en större. Att molndropparna krockar beror ofta på en skillnad i storlek, vilket gör att de svävar olika mycket i molnet. Denna process är viktig i moln på temperatur över -10 °C.
Där moln bildas är dock temperaturen ofta lägre än -10 °C och de eventuella vattendroppar som finns då är underkylda. När ett sådant moln består av en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd bildas av den så kallade bergeronprocessen. Denna mekanism bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller på bekostnad av vattendroppar. Dessa iskristaller kan då bli tillräcklig stora för att börja falla. Regn bildas ofta av att snöflingor smälter på vägen ner från molnet. I genomsnitt behövs endast ett 300 meter högt luftlager med temperatur över 0 °C för att smälta snöflingor till regn.
När regndroppen lämnar molnet börjar den minska i storlek på grund av avdunstning. Om de fallande dropparna hinner försvinna helt innan de träffar marken kallas de för fallstrimmor. För att dropparna skall bli tillräckligt stora för att överleva hela vägen till marken krävs flera kilometer tjocka moln. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka svarar för det mesta av regnproduktionen.
Större regndroppar har högre fallhastighet. Vid havsnivå, utan vind, faller droppar med diameter på 0,5 mm (duggregn) i en hastighet av ungefär 2 m/s, medan större droppar (5 mm) faller i ungefär 9 m/s.
Regndroppar avbildas ofta droppformade, men när de faller genom atmosfären är de dock inte det. Små regndroppar är sfäriska. Större regndroppar blir genom att de faller tillplattade av ett tryck från luften och börjar bilda en inbuktning i mitten. Till slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder i mindre droppar.[3]
Det är möjligt att skapa konstgjort regn eller att "så" regn, som det även kallas. Metoden, som kom till efter andra världskriget, innebär att man sprutar kemikalier som silverjodid eller torris i ett vattenrikt moln så att vattendropparna fryser partiklarna. Besprutningen kan ske från flygplan eller genom beskjutning från marken. Partiklarna smälter på vägen och faller sedan ned som till synes vanlig nederbörd på marken. Metoden kan exempelvis användas för att rädda skördar i regnfattiga områden eller för att minska risken att ett oväder når fram till en specifik plats. Den är dock dyr och omdiskuterad.[4] Kritikerna menar att den här typen av manipulering med atmosfären kan orsaka extrema vädermönster och anser att frågan ignorerats i klimatförändringsdebatten.
Enligt en BBC-dokumentär[vilken?] använde sig dåvarande Sovjetunionen av metoden för att skydda Moskva från radioaktiva regn efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Sovjetunionen förnekade uppgifterna.
Kina är ett annat uppmärksammat land som använt sig av konstgjort regn. Sedan 1950-talet har Kina lett hemliga forskningar kring metoden att manipulera moln. Inför OS-invigningen i Peking 2008 ville man försäkra sig om uppehållsväder och tusentals raketer sköts därför in i moln för att få regnet att falla i förtid.[5]
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kariberg/508192559/
Visa toppen
Show footer