Jag tänkte höra om någon kan förklara för mig vad som menas med mellanformat, cropformat etc. i Nikonkameror? :)
@X-Force @zaphyr3

När folk ska handla kamera så brukar det betyda ett samtal till mig för att se exakt vad de ska köpa. Detta gäller även vissa som har fotograferat ett tag och ska uppgradera kamera. Den vanligaste kommentaren och frågan jag får från dessa personer handlar om fullformat eller ej, de flesta vill nämligen ha det för de har hört att det är grymt.

Nu brukar det dock visa sig att väldigt många knappt vet vad det innebär, förutom att det är "proffsigare". Därför tänkte jag skriva en liten snabb grej om vad som är den egentliga skillnaden mellan en så kallad crop-sensor (Jag tänker utgå från en sensor i storleken APS-C) och en fullformats-sensor.

1. Ljuskänslighet
En större sensor betyder en större yta som tar emot ljus vilket i sin tur innebär att sensorn fångar in mer ljuspartiklar (fotoner). Att mer ljuspartiklar når sensorn betyder en bättre ljuskänslighet. Detta är en teknisk fördel absolut, men tänk också på teknikens snabba framfart gör att crop-sensorer fortfarande rent praktiskt kan vara bättre än äldre fullformatare.

2. Skärpedjup
Detta är den enligt mig viktigaste skillnaden men det beror också lite på vad man fotograferar och vad man har för stil. En större sensor innebär rent praktiskt ett kortare skärpedjup vid samma bländare och bildvinkel. Exakt hur det hela fungerar enligt fysikens lagar tänker jag inte gå in på här men jag blev väldigt sugen på att skriva en lång artikel i ämnet då det finns många missförstånd om att ett teleobjektiv ger kortare skärpedjup. Är det en artikel någon skulle vilja ta del av?

3. Bildvinkel
Detta är den mest uppenbara skillnaden men om det är en för- eller nackdel beror på vad du fotograferar. En ganska vedertagen standard i branschen är 35mm-film och de flesta objektiv (alla äldre) är gjorda för att återge en så stor bild. En crop-sensor är mindre än vad en filmruta på en 35mm-filmrulle och en fullformats-sensor är vilket i praktiken innebär att man beskär bilden och bara tar det mittersta i den, därav namnet crop (engelska för beskära).
Vad man får i praktiken är en bild som verkar vara tagen med ett objektiv med längre brännvidd, därför pratar man om brännviddsförlängning. Kör du med Nikon kan du ta objektivets brännvidd och multiplicera det med 1,5 medan en Canon-användare får göra detsamma med 1,6. Då får ni ut den vad bilden ni tar kommer att se ut att ha blivit tagen med för brännvidd. Exempelvis så kommer bilden tagen med en normaloptik på 50mm på en APS-C-sensor se ut som om den är tagen med ett 75mm-objektiv. Gillar ni tele-fotografering är crop-sensorer att föredra, vid vidvikelfotografering är det trevligare med fullformat om jag ska uttrycka det lite förenklat.
Det finns mycket mer att skriva om detta och detta är absolut inte den enklaste förklaringen men jag försökte hålla mig kort. Här vid sidan hittar ni dock ett litet filmklipp som illustrerar exakt vad för skillnad det hela innebär.

4. Objektiv blir bättre på?
Den sista skillnaden beror på ovanstående sak och är väldigt enkel. Objektiv ger överlag en bättre bildkvalitet i mitten av bilden än i kanterna, detta är extra sant vid billiga och äldre optiker. Genom att crop-sensorn hugger av alla kanter på bilden (avbilden som objektivet ger) betyder det att man tar bort mycket av det dåliga och mindre bra optiker blir helt plötsligt bra, det vill säga att du kommer undan med att köpa billigare objektiv om du har en crop-sensor. Viktigt att tänka på här är dock att detta bara gäller objektiv som kan fylla ut en hel 35mm-ruta och inte de objektiv som endast är gjorda för att användas med crop-sensorer. Men kort och gott, optiskt sätt är en crop-sensor att föredra.

Japp, det var skillnaderna mellan fullformat och crop-sensorer i korta drag, är det något ni vill att jag ska förklara ytterligare (för jag har säkert glömt massor) så får ni hojta i kommentarerna.