okey, jag har suttit och grubblat över den fundamentala känslan för moral,

dvs, vart skulle den komma ifrån om inte människan är en avbild av ett högre jag, såsom gud ?

har även funderat på paradoxen mellan vetenskap och medvetande, om någon har en teori/åsikt/tanke skriv gärna !

Jag tror personligen att de ligger i kromosomerna, att våran instinkt säger oss omedvetet att skapa och vara "moralisk". Men att denna även kan tas bort precis som du kan få ett djur att "Glömma dess instinkter" vilket borde göra att våran uppväxt formar våran syn på moral men de betyder att vi alla föds med moral och lika mycket!

Du grubblar på så svåra grejer, men jag tror att om nu Moralen skulle komma från ett högre jag, alltså gud. Betyder det att gud inte är "perfekt", vilket gör att människan aldrig kan bli det?

jag ska börja med lite fysikteorier som jag har funderat över.. människan håller en ständig kroppstemperatur runt 37 grader lite mer på vissa eller lite mindre på andra. denna värme alstras av att musklerna är i bruk.
värmen frigörs från energi som vi alla vet är materia (allt består av materia) denna energi som finns i allt nu helt plötsligt i minb skrift och inte bara i människan måste få ett slut eftersom kroppen inte klarar av påfrestningar på grund av olika slitage genom livets gång och när denna materia löses upp och slutar att alstra energi så försvinner vårt medvetande...allså är vårt medvetande bara materia som förgörs under döds ögonblicket och död materia är död materia, kommer aldrig tillbaka. tack för att jag fick lätta min tunga teori om livet och döden.