Sunday 16 November 2008 photo 1/1
|
Enflicka kommer till klassrummet. Det är en tidig morgon. Hon är där liteför, för hon måste fixa några saker. Hon brukar alltid vara där litetidigare för hon vill inte komma försent och höra de fula orden somhennes klass retar henne med. Isabella har varit retad ända sen 3 nugår hon i 8 och ingen har sagt eller gjort nått snällt mot henne sendess. Hon har alltid kännt sig utanför. Hon sitter i sin bänk och baraväntar. Minutrarna går en efter en. Efter ca 40 minuter kommer deförsta. Det är ett kill-gäng på 6 personer. De går in i klass rummetGår till skåpen hänger av sig deras jackor. De flinar fult hela tiden,sedan går de ut. Isabella kan ricktigt känna hur de pratar om henne närde går ut. Hon ska precis gå till skåpet för att hämta sin bok när ettannat kill-gäng kommer in, men den här gången är det bara 2 personer.Den ena killen tycker Isabella är så snygg men hon har aldrigt vågatsäga något till honom. Han är inte en sån som mobbas utan en som merkollar på och inte gör något. De hänger av sig jackorna och går utigen. Nu har också tjej-gänget kommit in och de är på 11 personer.Isabella ska precis gå tillbaka till sin plats är hon känner att någonfäller henne. Hon landar pladanskt ner på golvet. Flickorna skrattarhånfullt, en tjejen som skrattar mest säger
- oj förlåt, jag såg dig inte. Alla tjejer börjar skratta igen, nu har också killarna kommit in så detblir mer skratt och hån. En fröken kommer in och alla blir tysta,Tjejen som fällde Isabella går fram till henne och säger
- ojsan, gick det bra? säger hon retsamt. Slog du dig? Isabella vill inte svara. Hon sätter sig ner i bänken och är tyst. Pårasten händer ungefär samma sak. De fortsätter att mobba henne ochkillen hon är kär i kollar bara på. Detta fortsätter i dagar ochveckor, allt är som "vanligt" men tillslut en dag händer det.
Isabella är där tidigare än vad som behövs. Hon sitter i sin bänk ochväntar det går sekunder, minuter sedan hör hon hur dörren öppnas, honkan inte låta bli att kolla vem det är. Till sin stora förvåning är detErik som hon har vart kär i alla år sen 3, hon skyndar sig att gå utmen han tar tag i hennes hand. Han kollar henne i ögonen. Hon kollarner, han lyfter upp hennes huvud. Hon kollar han i ögonen länge.tillslut säger han det som hon har väntat på länge
- Jag älskar dig, och jag tror du gör lika dant. Han kollar på henne. Hans ögon klittrar och hans mun ser frästande ut. Älskar du mig också? frågar han lungt.
Hon nickar. Hon ler, hon är så glad så hon vet inte vad hon ska göra.Sedan hör hon hur dörren öppnas och hela klassen kommer in rusandeskrattade och en del grinar nästan för att de skrattar så. Hon kollarhan i ögonen, hans ögon e svarta och han ler fånigt fult.
- trodde du på den lätt eller ? frågar han retande.
Isabella springer ut i klassrummet. Nästa dag är inte hon i skolan. Närklassen snart ska gå på lunch kommer en mamma in. Det är Isabellasmamma. Alla vet vem de är för hon har vart här många gånger medIsabella. Hon ställer sig och pratar med fröken, sen harklar sig frökenoch Isabells mamma börjar prata.
- Igår kväll tog Isabella livet av sig. Jag vet inte varför men jag hittade en lapp där det stog: Nu får ni som ni vill! Isabellas mamma börjar gråta. Tårarna rinner nerför hennes kinder.Fröken går fram och tröstar henne. Först då förstår klassen vad de hargjort. Alla tänker på vad det har gjort.
Efetr drygt 3 veckor är det begravning. Alla är där till och med klassen. Alla gråter coh då menar jag Alla!
Läggut den här på din bdb om du inte tycker att mobbning är okej. Om duinte lägger ut denna text innon 10 minuter kommer du vara en mobbar somsnart kommer att tränga ner en så att den inte
känner sig värd att leva och ta livet av sig
- oj förlåt, jag såg dig inte. Alla tjejer börjar skratta igen, nu har också killarna kommit in så detblir mer skratt och hån. En fröken kommer in och alla blir tysta,Tjejen som fällde Isabella går fram till henne och säger
- ojsan, gick det bra? säger hon retsamt. Slog du dig? Isabella vill inte svara. Hon sätter sig ner i bänken och är tyst. Pårasten händer ungefär samma sak. De fortsätter att mobba henne ochkillen hon är kär i kollar bara på. Detta fortsätter i dagar ochveckor, allt är som "vanligt" men tillslut en dag händer det.
Isabella är där tidigare än vad som behövs. Hon sitter i sin bänk ochväntar det går sekunder, minuter sedan hör hon hur dörren öppnas, honkan inte låta bli att kolla vem det är. Till sin stora förvåning är detErik som hon har vart kär i alla år sen 3, hon skyndar sig att gå utmen han tar tag i hennes hand. Han kollar henne i ögonen. Hon kollarner, han lyfter upp hennes huvud. Hon kollar han i ögonen länge.tillslut säger han det som hon har väntat på länge
- Jag älskar dig, och jag tror du gör lika dant. Han kollar på henne. Hans ögon klittrar och hans mun ser frästande ut. Älskar du mig också? frågar han lungt.
Hon nickar. Hon ler, hon är så glad så hon vet inte vad hon ska göra.Sedan hör hon hur dörren öppnas och hela klassen kommer in rusandeskrattade och en del grinar nästan för att de skrattar så. Hon kollarhan i ögonen, hans ögon e svarta och han ler fånigt fult.
- trodde du på den lätt eller ? frågar han retande.
Isabella springer ut i klassrummet. Nästa dag är inte hon i skolan. Närklassen snart ska gå på lunch kommer en mamma in. Det är Isabellasmamma. Alla vet vem de är för hon har vart här många gånger medIsabella. Hon ställer sig och pratar med fröken, sen harklar sig frökenoch Isabells mamma börjar prata.
- Igår kväll tog Isabella livet av sig. Jag vet inte varför men jag hittade en lapp där det stog: Nu får ni som ni vill! Isabellas mamma börjar gråta. Tårarna rinner nerför hennes kinder.Fröken går fram och tröstar henne. Först då förstår klassen vad de hargjort. Alla tänker på vad det har gjort.
Efetr drygt 3 veckor är det begravning. Alla är där till och med klassen. Alla gråter coh då menar jag Alla!
Läggut den här på din bdb om du inte tycker att mobbning är okej. Om duinte lägger ut denna text innon 10 minuter kommer du vara en mobbar somsnart kommer att tränga ner en så att den inte
känner sig värd att leva och ta livet av sig