June
Saturday 30 August 2008 photo 1/2
|
Sorgen som aldrig tar slut :(
Ibland så brukar vi åka med mormor till Alingsås & var vid min mammas grav och plantera blommor. Det blir alltid så fint. Det är så att när jag var 11 år så försvann min lilla mamma från jordelivet. Hon var bara 32 år. Jag kände & känner fortfarande en oehört sorg. Det var verkligen hemskt att var med & se henne hur försvann från mitt liv för alltid. Den 18 Februari 1996 tog alkoholen hennes liv. Det var det tungaste dagen i mitt liv. Förstår bara inte varför hon dog för :( Det är så himla orättvis. Hon hade ju sluta dricka & blivit friskare. Men det var väl för sent. Hennes lever hade redan gett upp. Kan bara inte sluta tänka på hur hemskt det var när jag var tvungen att ta farväl. Doktorn bara kom fram & sa att min mamma hade inte länge kvar att leva :( Usch. Blir så gråfärdig när jag tänker på det. När jag gick fram till henne så sov hon & andades tungt. Jag frågade min pappa varför hon andades så tungt för & han sa att hon kämpade för sitt liv. Förståg inte riktig vad som pågick. Han sa för mig att ge henne en puss för det är kankse det sista gången jag får träffa henne. Men jag vägrade att tro på honom. Jag gav henne en puss på pannan och sen så åkte vi hem. Bara 5 minuter vi hade åkt så fick min pappa det hemska samtalet - att hon dog!! Kommer inte riktigt ihåg vad som hände efter det. Allt blev bara svart. Men i början så grät jag inte nånting. Var i chocktillstånd. Det tog ett tag tills jag förstog att hon var borta & att jag skulle aldrig någonsin får träffa henne igen. Det var verkligen jobbigt.
"Mamma, jag kan fortfarande nu än i dag inte förstå varför du är borta :( Saknaden för dig är så stor. Jag saknar din härliga skratt & hur roligt vi hade det tillsammans. Du var min bäste vän. Allt jag skulle vilja göra är att få träffa dig bara en gång till. För att kunna ta farväl ordentligt & så att jag kan berätta hur mkt jag älskar dig. Jag kommer aldrig glömma dig. Tänker på dig varje dag. Älskar dig otroligt mycke. Att förlora dig var det värsta som kunde hända. Du var så underbar. Förstår inte hur jag har klarat mig utan dig. Det är knappt att jag gör det ibland. "
Ibland så brukar vi åka med mormor till Alingsås & var vid min mammas grav och plantera blommor. Det blir alltid så fint. Det är så att när jag var 11 år så försvann min lilla mamma från jordelivet. Hon var bara 32 år. Jag kände & känner fortfarande en oehört sorg. Det var verkligen hemskt att var med & se henne hur försvann från mitt liv för alltid. Den 18 Februari 1996 tog alkoholen hennes liv. Det var det tungaste dagen i mitt liv. Förstår bara inte varför hon dog för :( Det är så himla orättvis. Hon hade ju sluta dricka & blivit friskare. Men det var väl för sent. Hennes lever hade redan gett upp. Kan bara inte sluta tänka på hur hemskt det var när jag var tvungen att ta farväl. Doktorn bara kom fram & sa att min mamma hade inte länge kvar att leva :( Usch. Blir så gråfärdig när jag tänker på det. När jag gick fram till henne så sov hon & andades tungt. Jag frågade min pappa varför hon andades så tungt för & han sa att hon kämpade för sitt liv. Förståg inte riktig vad som pågick. Han sa för mig att ge henne en puss för det är kankse det sista gången jag får träffa henne. Men jag vägrade att tro på honom. Jag gav henne en puss på pannan och sen så åkte vi hem. Bara 5 minuter vi hade åkt så fick min pappa det hemska samtalet - att hon dog!! Kommer inte riktigt ihåg vad som hände efter det. Allt blev bara svart. Men i början så grät jag inte nånting. Var i chocktillstånd. Det tog ett tag tills jag förstog att hon var borta & att jag skulle aldrig någonsin får träffa henne igen. Det var verkligen jobbigt.
"Mamma, jag kan fortfarande nu än i dag inte förstå varför du är borta :( Saknaden för dig är så stor. Jag saknar din härliga skratt & hur roligt vi hade det tillsammans. Du var min bäste vän. Allt jag skulle vilja göra är att få träffa dig bara en gång till. För att kunna ta farväl ordentligt & så att jag kan berätta hur mkt jag älskar dig. Jag kommer aldrig glömma dig. Tänker på dig varje dag. Älskar dig otroligt mycke. Att förlora dig var det värsta som kunde hända. Du var så underbar. Förstår inte hur jag har klarat mig utan dig. Det är knappt att jag gör det ibland. "
Visa toppen
Show footer