May
Monday 13 September 2010 photo 6/6
|
Tids nog att glömma, tids nog att sluta drömma
Av Christian Karl Vilhelm Svensson
Du betraktar mig ur ögonvrån
förlorad i den blinda fläcken
en skepnad ur fokus
ett minne blott av våra drömmande dagar
Ifrån den tid då vi betraktade varandras reflektioner
de så tydligt spegelvända i varandras ögon
fångsten av två människors sammanflätade världar
Nu skänker du mig ingen tanke
bara ännu en svart silhuett mot bländande ljus
ett ansikte i mängden
dömd till att blekna med fotografiets avtagande mättnad
För ett nytt solsken, nu, har erövrat din värld
den förgör våra kortvariga minnen om en chans
då den bleker och bränner ett fotografi till gråspräckliga tankar
Jag kan säga att det var ett kortvarigt sken
inte det som strömmar in mellan fördragna persienner
inget som helst fängelsemönstrat ljus
utan ett så starkt solsken att jag bara kunde bida,
för en tid med en bortglömd värld.
Du säger till mig nu och jag kommer till insikt,
att det är dags att gå vidare,
det är dags att vända ned fotografiet
det är dags att ställa sig i fokus för en annan,
det är dags att bereda en levnad för sig själv.
Ja, det är tids nog att glömma
tids nog att sluta drömma
förlorad i den blinda fläcken
en skepnad ur fokus
ett minne blott av våra drömmande dagar
de så tydligt spegelvända i varandras ögon
fångsten av två människors sammanflätade världar
bara ännu en svart silhuett mot bländande ljus
ett ansikte i mängden
dömd till att blekna med fotografiets avtagande mättnad
den förgör våra kortvariga minnen om en chans
då den bleker och bränner ett fotografi till gråspräckliga tankar
inte det som strömmar in mellan fördragna persienner
inget som helst fängelsemönstrat ljus
utan ett så starkt solsken att jag bara kunde bida,
Du säger till mig nu och jag kommer till insikt,
att det är dags att gå vidare,
det är dags att vända ned fotografiet
det är dags att ställa sig i fokus för en annan,
det är dags att bereda en levnad för sig själv.
Ja, det är tids nog att glömma
Visa toppen
Show footer