May
Wednesday 8 December 2010 photo 3/3
|
Tonight most people will be welcomed home by jumping dogs and squealing kids.
Their spouses will ask about their day, and tonight they'll sleep.
The starts will wheel forth from their daytime hiding places.
And one of those lights, slightly brighter than the rest.
Will be my wingtipp passing over.
Säg vad ni vill om George Clooney som skådespelare, men trots hans charmiga yttre som säkerligen många skulle kunna likna vid nunor som Hugh Grants, mannen som kom, stannade och försvann i en och samma röra av romantiska komedier.
Clooney är dock stilig på högre nivåer, han har ett utseende som skulle kunna fylla den gammaldagsa James Bonds välpolerade kostymskor - Men, till skillnad ifrån dessa som är mästare på sina roller, så har Clooney en bredd som egentligen inte borde vara tillåten i egenskap med allt det ovannämnda. Här spelar han en sparkare av anställda på diverse företag, han tillbringar sin vardag med att flyga fram och tillbaks mellan Amerikas mångfald av städer och trivs vid att kunna kalla resandet för hans hem. För trots att han egentligen inte har några närstående, så trivs han vid den tillvaro han bokstavligt talat flyger runt i med sina diverse flygkort, han är ju trots allt alltid omgiven av människor. Att stadga sig någonstans är även den helt ur bilden, hans livsfilosofi handlar om att njuta, resa, lära känna och gå vidare. Han är lycklig och delar i sin ensamhet egenskapen att kunna vara fri som en fågel, utan några känslomässiga ansvar, bara affärsmässiga och byråkratiska.
Men livet ska verka i en annan riktning när han finner sig komma ur sin isolering, den bubbla som tillslut sprack för att släppa in ett par människor inpå sitt liv, varav en han får allvarliga känslor för.
Det är en underbar film och tycks säkert efter min förklaring verka som en av många vanliga romantiska dramakomedier; "Man vill inte stadga sig, men blir förälskad, börjar därför ifrågasätta sitt behov av att vara en fri man". Men den bjuder på många känslomässiga ögonblick - förutom vackert, emotionella sådana, innystat i ett garn av komik - även scener av tragedi. Inte av förlust, men en vemodighet av att inte ha upplevt chansen att förlora något, eftersom där inte finns något att förlora. Ett ytligt samhälle av flygkort, korta relationer varav de flestas skapas för att kapas, eftersom hans arbete går ut på att förmedla informationen att de inte längre är önskade på företaget. Tygla folks känslor på ett professionellt sätt, ingiva hopp i att där de satt nu, började alla de människor som en dag skulle till att starta sitt eget imperium, eller förändra världen.
Men att fly bubblan, bjudas på en möjlighet att dela alla dessa resemål med andra människor, ska ge han chansen att förstå hur det kan kännas att tro sig förlora något man aldrig någonsin haft. Då han ändå är en man på fri fot, utan sina två fötter på marken tillsammans med andra människors anknytningar av vänner, familj och kärleksrelationer.
Han syns bara där som ett litet starkare ljus där uppe på himmelen, nästan som en stjärna som vilken annan, dock inte annat än ljuset på hans nästa plans vingtipp.
Genom denna bredd, allt ifrån ett charmigt leende för att fånga den första kvinnan i hans liv, till det tomma, sorgsna ansiktsuttrycket som blir allt mer närvarande ju längre filmen går; Vilken rikligt bra skådespelare!
Säg vad ni vill om George Clooney som skådespelare, men trots hans charmiga yttre som säkerligen många skulle kunna likna vid nunor som Hugh Grants, mannen som kom, stannade och försvann i en och samma röra av romantiska komedier.
Clooney är dock stilig på högre nivåer, han har ett utseende som skulle kunna fylla den gammaldagsa James Bonds välpolerade kostymskor - Men, till skillnad ifrån dessa som är mästare på sina roller, så har Clooney en bredd som egentligen inte borde vara tillåten i egenskap med allt det ovannämnda. Här spelar han en sparkare av anställda på diverse företag, han tillbringar sin vardag med att flyga fram och tillbaks mellan Amerikas mångfald av städer och trivs vid att kunna kalla resandet för hans hem. För trots att han egentligen inte har några närstående, så trivs han vid den tillvaro han bokstavligt talat flyger runt i med sina diverse flygkort, han är ju trots allt alltid omgiven av människor. Att stadga sig någonstans är även den helt ur bilden, hans livsfilosofi handlar om att njuta, resa, lära känna och gå vidare. Han är lycklig och delar i sin ensamhet egenskapen att kunna vara fri som en fågel, utan några känslomässiga ansvar, bara affärsmässiga och byråkratiska.
Men livet ska verka i en annan riktning när han finner sig komma ur sin isolering, den bubbla som tillslut sprack för att släppa in ett par människor inpå sitt liv, varav en han får allvarliga känslor för.
Det är en underbar film och tycks säkert efter min förklaring verka som en av många vanliga romantiska dramakomedier; "Man vill inte stadga sig, men blir förälskad, börjar därför ifrågasätta sitt behov av att vara en fri man". Men den bjuder på många känslomässiga ögonblick - förutom vackert, emotionella sådana, innystat i ett garn av komik - även scener av tragedi. Inte av förlust, men en vemodighet av att inte ha upplevt chansen att förlora något, eftersom där inte finns något att förlora. Ett ytligt samhälle av flygkort, korta relationer varav de flestas skapas för att kapas, eftersom hans arbete går ut på att förmedla informationen att de inte längre är önskade på företaget. Tygla folks känslor på ett professionellt sätt, ingiva hopp i att där de satt nu, började alla de människor som en dag skulle till att starta sitt eget imperium, eller förändra världen.
Men att fly bubblan, bjudas på en möjlighet att dela alla dessa resemål med andra människor, ska ge han chansen att förstå hur det kan kännas att tro sig förlora något man aldrig någonsin haft. Då han ändå är en man på fri fot, utan sina två fötter på marken tillsammans med andra människors anknytningar av vänner, familj och kärleksrelationer.
Han syns bara där som ett litet starkare ljus där uppe på himmelen, nästan som en stjärna som vilken annan, dock inte annat än ljuset på hans nästa plans vingtipp.
Genom denna bredd, allt ifrån ett charmigt leende för att fånga den första kvinnan i hans liv, till det tomma, sorgsna ansiktsuttrycket som blir allt mer närvarande ju längre filmen går; Vilken rikligt bra skådespelare!
Annons
Comment the photo
XXXY
Fri 17 Dec 2010 22:24
Jag älskar George Clooney. Fantastisk, och man kan heller inte tro att han är så gammal som han faktiskt är.
Ochochoch, har läst nu, sådär efter igen på alla dina bilder, och sett att du inte mått så bra för avvänjningen, och jag hoppas verkligen det blir bättre fort. Hoppashoppashoppas. Sänder fina tankar. :)
Ochochoch, har läst nu, sådär efter igen på alla dina bilder, och sett att du inte mått så bra för avvänjningen, och jag hoppas verkligen det blir bättre fort. Hoppashoppashoppas. Sänder fina tankar. :)
Kjolle
Sat 18 Dec 2010 21:42
Ja precis! Och han har ett sådant charmigt utseende också, ibland är det svårt att tro att det kan gå ihop med fantastiskt skådespeleri :D
Så jäkla kul när du helt plötsligt dyker upp med långa meddelanden ^^ hurr hurr. Men det är fint med mig nu, biverkningarna verkar ha runnit ur kroppen och jag börjar känna mig känslomässigt normal igen! Så fridsamt, nu reagerar jag precis som man ska med rättan känslor och allt :D
*sänder fina tankar tillbaka*
hur står det till med dig?
Så jäkla kul när du helt plötsligt dyker upp med långa meddelanden ^^ hurr hurr. Men det är fint med mig nu, biverkningarna verkar ha runnit ur kroppen och jag börjar känna mig känslomässigt normal igen! Så fridsamt, nu reagerar jag precis som man ska med rättan känslor och allt :D
*sänder fina tankar tillbaka*
hur står det till med dig?
XXXY
Thu 23 Dec 2010 01:12
Fast alla skådespelare jag gillar är söta för jag gillar dem. xD Typ Sven-Bertil Taube. Hade så viljat ha honom som gubbe att hålla handen med när jag går på stan. :'D
Eheheh, ja, jag lyckas aldrig riktigt hänga med när folk lägger upp bilder... men det är nog för jag aldrig sitter vid datorn typ. Så det brukar ta ett tag mellan gångerna, fast då har jag ju något att skriva nästa gång jag är inne. ^^
Och SKÖNT att du mår bättre nu, man blir ju lite ledsen i hjärtat när andra mår dåligt. :)
Jag mår bra, har haft det sjukt stressigt nu på senaste, men idag fick jag äntligen jullov, så tre veckor nu av ingenting innan stressandet i skolan börjar igen. Men ja, det hör väl till. Snart tar jag studenten ialf, fast då kommer jag väl stressa för jag måste hitta något annat att göra. x)
Eheheh, ja, jag lyckas aldrig riktigt hänga med när folk lägger upp bilder... men det är nog för jag aldrig sitter vid datorn typ. Så det brukar ta ett tag mellan gångerna, fast då har jag ju något att skriva nästa gång jag är inne. ^^
Och SKÖNT att du mår bättre nu, man blir ju lite ledsen i hjärtat när andra mår dåligt. :)
Jag mår bra, har haft det sjukt stressigt nu på senaste, men idag fick jag äntligen jullov, så tre veckor nu av ingenting innan stressandet i skolan börjar igen. Men ja, det hör väl till. Snart tar jag studenten ialf, fast då kommer jag väl stressa för jag måste hitta något annat att göra. x)
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kjolle/479471190/
Visa toppen
Show footer