November
Saturday 6 June 2009 photo 9/9
|
Fälttävlan i Örebro
Dressyren
Prisma har gått så fint i dressyren hela veckan så jag var verkligen taggad på revanch.
Dock gick det inte alls som väntat. Framridningsbanan var liten och låg intill en stor väg och dessvärre var jag inte bättre än att jag lät mig störas vilket givetvis ledde till att Prisma lät sig störas. Hon var ofokuserad och på dåligt humör och inget jag gjorde tycktes bita rätt på henne. När det var dags att gå bort till banan var jag gråtfärdig.
Men bort till banan kom vi och på någon vänster lyckades vi ta oss igenom programmet.
Jag var dock så besviken och ledsen efteråt eftersom jag så gärna ville visa upp hur fint hon kan gå.
Hoppningen
Besviken eller ej så hade jag 30 minuter på mig till hoppmomentet så det var inte mycket mer att göra än att rida. Men som den dåliga tävlingsmänniska jag är kunde jag inte släppa den dåliga dressyren, jag red illa och orättvist mot hästen. Dåligt Johanna.
In på banan bar det och jag red inte bättre där men Prisma gjorde sitt bästa. Dock så kunde hon inte rädda oss i slutet efter en skarp sväng där jag helt missade halvhalterna och snuddade vid en bom som till slut ramlade ner. Så typiskt.
Så givetvis var mitt humör inte bättre efteråt och så får jag dressyrprotokollet, 60.5%
Visst inget toppenresultat, men mycket bättre än förra helgen och med tanke på känslan så var det bra och vi hade legat i mitten av fältet om jag inte tjurat så i hoppningen och rivit. Surt.
Terrängen
Klockan fem var min starttid satt till men strax efter att jag kommit upp i sadeln utannonserade dem att de var försenade en dryg halvtimme så det var bara att sitta av igen och leda henne. Till sist blir det dock våran tur och dags för start.
Prisma förstod starten bättre nu och svarade jättefint framåt för min galoppskänkel.
Jag som fått lite mer förtroende för henne nu, la henne i ett något högre medeltempo än tidigare men framförallt skar jag in på vägarna där det gick utan att försvåra banan avsevärt.
Prisma var som vanligt världens bästa terränghäst och nollade lätt hela banan utan att knappt bli anfådd.
Jag var och är så stolt över henne, hon är verkligen superduktig.
När tävlingen var slut och resultaten kom upp visade det sig att vi klarat tiden med många sekunders marginal, vi var tom snabbare än optimaltiden. Bara vi och två ekipage till av de drygt 30 startande klarade tiden.
Min filosofi "Här kan vi gena och här kan vi gena.." lönade sig.
Resultatet visade även att Prisma och jag hamnade precis utanför placering, 10:a i en klass med 9 placerade. Så går det när man är tjurig och rider illa i hoppningen.
Hade vi nollat hoppmomentet skulle vi tagit hem 5:e placeringen.
Men men, inte mycket att göra åt. Jag är supersupernöjd med min lilla häst som sköter sig så fint. Är ju trots allt bara hennes tredje fälttävlansstart.
Jag fick mig även en välförtjänt och nyttigläxa!
Prisma är världens finaste häst och jag älskar henne så mycket!
Vi fick i alla fall vårat första breederskval avklarat + att vi fick en clear roundrosett för felfri terräng ;)
Prisma har gått så fint i dressyren hela veckan så jag var verkligen taggad på revanch.
Dock gick det inte alls som väntat. Framridningsbanan var liten och låg intill en stor väg och dessvärre var jag inte bättre än att jag lät mig störas vilket givetvis ledde till att Prisma lät sig störas. Hon var ofokuserad och på dåligt humör och inget jag gjorde tycktes bita rätt på henne. När det var dags att gå bort till banan var jag gråtfärdig.
Men bort till banan kom vi och på någon vänster lyckades vi ta oss igenom programmet.
Jag var dock så besviken och ledsen efteråt eftersom jag så gärna ville visa upp hur fint hon kan gå.
Besviken eller ej så hade jag 30 minuter på mig till hoppmomentet så det var inte mycket mer att göra än att rida. Men som den dåliga tävlingsmänniska jag är kunde jag inte släppa den dåliga dressyren, jag red illa och orättvist mot hästen. Dåligt Johanna.
Visst inget toppenresultat, men mycket bättre än förra helgen och med tanke på känslan så var det bra och vi hade legat i mitten av fältet om jag inte tjurat så i hoppningen och rivit. Surt.
Prisma förstod starten bättre nu och svarade jättefint framåt för min galoppskänkel.
Jag som fått lite mer förtroende för henne nu, la henne i ett något högre medeltempo än tidigare men framförallt skar jag in på vägarna där det gick utan att försvåra banan avsevärt.
Prisma var som vanligt världens bästa terränghäst och nollade lätt hela banan utan att knappt bli anfådd.
Jag var och är så stolt över henne, hon är verkligen superduktig.
När tävlingen var slut och resultaten kom upp visade det sig att vi klarat tiden med många sekunders marginal, vi var tom snabbare än optimaltiden. Bara vi och två ekipage till av de drygt 30 startande klarade tiden.
Min filosofi "Här kan vi gena och här kan vi gena.." lönade sig.
Resultatet visade även att Prisma och jag hamnade precis utanför placering, 10:a i en klass med 9 placerade. Så går det när man är tjurig och rider illa i hoppningen.
Hade vi nollat hoppmomentet skulle vi tagit hem 5:e placeringen.
Men men, inte mycket att göra åt. Jag är supersupernöjd med min lilla häst som sköter sig så fint. Är ju trots allt bara hennes tredje fälttävlansstart.
Jag fick mig även en välförtjänt och nyttigläxa!
Prisma är världens finaste häst och jag älskar henne så mycket!
Vi fick i alla fall vårat första breederskval avklarat + att vi fick en clear roundrosett för felfri terräng ;)
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kungloka/376751103/
Visa toppen
Show footer