December
Tuesday 12 January 2010 photo 1/1
|
Idag, tisdag, må ha varit en äventyrens- och köpandet av musikinstruments dag, men inte i närheten lika mycket som en tågåkningens dag. Min historia följer.
Det hela började med att jag tog farväl av Uddevalla på måndagens kväll och begav mig ner mot Göteborg där mina gästfria vänner i kollektivet på Friskväderstorget hade gått med på att ge mig husrum för natten. Vi hade en trevlig kväll som vi spenderade med att titta på Flight of the Conchords på DVD, och på sköldpaddor som försökte fly från sina akvariehem IRL. Väldigt trevligt och tacksamt!
Efter en natt på en soffa väckte mig klockan ack så tidigt och jag for med spårvagn in till Göteborgs centralstation och åt där en trevlig frukost bestående av pannkakor och kaffe (Rekommenderas). Jag hade lite tid att döda innan tåget jag skulle ta gick och jag kände mig som en riktig vagabond när jag gjorde tågstationen till mitt hem för en stund.
Klockan 08.02 hade jag hoppat på ett tåg som nu började rulla mot vår huvudstad i andra änden av landet. Ditvägen spenderade jag mest med att läsa ur "boken som blev First Blood" och lyssna på musik. Jag visste inte ritkigt vad jag hade väntat mig, men blev hursomhelst lite besviken när jag tittade ut genom fönstret och landskapet utanför såg ut som Fargo. Om inte tåget hade skakat till lite och svängt ibland hade det varit svårt att avgöra, genom att titta ut, om tåget faktiskt rörde sig eller inte. Fönstertittande blev alltså inte det stimulerande tidsfördriv jag hade hoppats på.
Tåget rullade så småningom in i Stockholm och tiden var ganska knapp. Nu när jag var framme hade jag egentligen velat ha mer tid att spendera i Stockholm än två timmar innan jag skulle behöva sätta mig på ett tåg tillbaka igen, men jag fick göra det bästa av min situation. Jag skyndade fram genom folkmassan och spejade omkring mig tills jag fick syn på en svart obelisk som tornade upp sig längre fram på centralstationens golv. Det var såklart ett sitar-case i glasfiber jag såg. Målet med resan var nått. Jag konfronterade sitaren och hälsade på en trevlig tjej som var dess tillfälliga omhändertagare. Jag betalade henne sedan en summa pengar och hon försvann bort med lyckönskingar till mig och lämnade sitaren i mitt våld. The deal was done.
En vandring till och från Gamla Stan och en grekisk måltid på en italiensk restaurang senare kom jag fram till vad som faktiskt är på bilden. När jag kom tillbaka till tågstationen råkade jag ut för den där grejen som inte egentligen borde hända enligt alla odds och logik. Jag springer på Leo, festivalkompis och leraöverlevare, som av en händelse också befann sig i Stockholm just då. Random skit. Det stördaste av allt var att han givetvis också skulle ta samma tåg som mig därifrån, så det blev att man fick lite oväntat sällskap, åtminstone fram till Köping där Leo skulle byta och jag blev sittande kvar i ungefär 1 timma och 50 minuter för att en växel någonstans på spåret hade valt att gå sönder.
Åh, dessa öden och missöden...
Hursomhelst så tillhör jag nu den exklusiva gruppen människor som äger en sitar. Får se om jag så småningom även tillhör (den ännu mer exklusiva) gruppen människor som kan spela på en sitar också. Kunde jag offra ca 13 timmars tid på att åka tåg för att genomföra en transatktion på 5 minuter så borde jag väl fan ta mig kunna lära mig och spela också, tänker jag.
Kuse out.
Det hela började med att jag tog farväl av Uddevalla på måndagens kväll och begav mig ner mot Göteborg där mina gästfria vänner i kollektivet på Friskväderstorget hade gått med på att ge mig husrum för natten. Vi hade en trevlig kväll som vi spenderade med att titta på Flight of the Conchords på DVD, och på sköldpaddor som försökte fly från sina akvariehem IRL. Väldigt trevligt och tacksamt!
Kuse out.
Comment the photo
Idag kom jag faktiskt på att jag kunde spela en gammal Nirvana-låt i den stämningen jag har den i nu. Framsteg.
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kuse/438313513/
Visa toppen
Show footer