Thursday 13 August 2009 photo 1/1
|
Dear Emma
När man säger att man dog med henne/gonom menar man att livet man kände till; allt man vet,älskar och bryr sig om inte finns mer.
Det har försvunigt för alltid och eftersom livet består av allt det där,så försvinner det också.
Hur ska man kunna leva när en så stor del av en själv fattas och aldrig kommer tilbacka??
Man måste finna modet och viljan att lämna det bakom sig och börja bygga upp ett annat när man är redo och det är det som persifierar den man är.
Jag hade själv inte ens kommigt på tanket att försöka hitta tilbacka till startlingen när du dog och försöka skaffa ett nytt liv för jag var livräd för blotta tanken att le,skratta,drömma,känna och leva igen och sedan veta att en dag är det borta.
Det är mycket änklare att bara existera i tomrummet mellan framtiden och det förflutna, för här kunde jag välta mig i minnen och smärta och slapp blicka framåt och släppa taget om det för att leva igen.
Men jag tror du hade kunat unna oss glädjen att le,skratta,känna och leva igen även om du inte var med.
Du var bara sådan. men jag vill att du ska veta att jag saknar dig av hella mitt hjärta och ingen kommer någonsin fylla hålet jag fått efter du försvunigt<3
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kuungenkarlsson/400770582/