Sunday 23 August 2009 photo 1/1
|
Jag vet, jag är allmänt skum. Men jag har skrivkramp, åt andra hållet!
Igår eftermiddag började jag läsa Twilight, jag vet, "det var på tiden!" Right.
Jag upptäckte genast att det inte var en vanlig bok som man slutade läsa vid andra kapitlet, på grund av uttråkning. Inte heller en bok som man läste i brist på andra göromål och som sedan handlingen slank förbi minnet så fort man slagit igen pärmarna.
Jag hade ärligt talat sett fram emot att läsa Twilight, jag anade att den skulle vara jäkligt bra och näst intill beroendeframkallande redan innan, dels för att jag sett filmen, som jag såg runt 11 gånger på raken strax efter att jag skaffat den, dels för att det står på baksidan att den ska vara det och dels för att alla jag känner som läst den innan mig berättade hur beroendeframkallande den var, rena rama heroin-boken!
Men det var först när jag själv började läsa den som jag fattade vad dom menade. Det är en helt gudomlig bok, som känns väldigt personlig och oemotståndlig. Själv kunde jag knappt släppa den med blicken. När jag föll in i den stora världen bland sidorna, så hade jag oerhört svårt att ta mig ut ifrån den. Det är inte som med andra böcker, den här är speciell.
När jag försökte göra någonting annat än att läsa, så slutade jag aldrig tänka på den, och när jag väl sov, så drömde jag om den istället.
Jag satt hela dagen och läste idag. Från att jag klev upp, tills jag skulle gå och lägga mig. Bortsett från några ensaka toapauser och måltider. Men annars har jag klamrat mig fast vid boken som en fästing. Det fanns tre saker som jag verkligen behövde göra idag (enligt min egen mening).
1. Läsa Twilight.
2. Byta i råttornas bur.
3. Duscha.
Men hann bara med första saken, så resten får jag göra imorgon. Jag har i alla fall läst ut boken nu, och sen ska jag börja med nästa.
Nog är det en härlig bok, alltid!
He-he-he.
Igår eftermiddag började jag läsa Twilight, jag vet, "det var på tiden!" Right.
Jag upptäckte genast att det inte var en vanlig bok som man slutade läsa vid andra kapitlet, på grund av uttråkning. Inte heller en bok som man läste i brist på andra göromål och som sedan handlingen slank förbi minnet så fort man slagit igen pärmarna.
Jag hade ärligt talat sett fram emot att läsa Twilight, jag anade att den skulle vara jäkligt bra och näst intill beroendeframkallande redan innan, dels för att jag sett filmen, som jag såg runt 11 gånger på raken strax efter att jag skaffat den, dels för att det står på baksidan att den ska vara det och dels för att alla jag känner som läst den innan mig berättade hur beroendeframkallande den var, rena rama heroin-boken!
Men det var först när jag själv började läsa den som jag fattade vad dom menade. Det är en helt gudomlig bok, som känns väldigt personlig och oemotståndlig. Själv kunde jag knappt släppa den med blicken. När jag föll in i den stora världen bland sidorna, så hade jag oerhört svårt att ta mig ut ifrån den. Det är inte som med andra böcker, den här är speciell.
När jag försökte göra någonting annat än att läsa, så slutade jag aldrig tänka på den, och när jag väl sov, så drömde jag om den istället.
Jag satt hela dagen och läste idag. Från att jag klev upp, tills jag skulle gå och lägga mig. Bortsett från några ensaka toapauser och måltider. Men annars har jag klamrat mig fast vid boken som en fästing. Det fanns tre saker som jag verkligen behövde göra idag (enligt min egen mening).
1. Läsa Twilight.
2. Byta i råttornas bur.
3. Duscha.
Men hann bara med första saken, så resten får jag göra imorgon. Jag har i alla fall läst ut boken nu, och sen ska jag börja med nästa.
Nog är det en härlig bok, alltid!
He-he-he.
Comment the photo
Håller med dej, det är jag också.. :$
|
|
|
\/
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kyouristray/403858839/