april
torsdag 15 november 2007 bild 10/15
|
Det är som att jag går själv här även fast jag vet att det är folk omkring mig dom tittar säkert, pratar säkert men allting försvinner. Kan inte känna vinden, även fast jag vet det blåser Tur att det regnar, så dom inte kan se att jag gråter. Känner inte alkoholen men är långt från nykter, så många tankar ändå vet jag inte vad jag tycker. Varför känns varje dag som ett år Säg mig, hur kan jag sakna nån jag träffa igår? Varför gör jag allt så svårt, fan det kunde vart lätt Men jag stirrar ut i tomma intet, söker nåt jag inte sett. Röker på min cigarett, och dom skrattar, jag ler Ingen aning vad dom skrattar åt, då dricker jag mer Jag är så vilsen och min ilska saknar mening När inte ens själ nog, kan finnas där för evigt Om inget är för evigt, vet att du förstår vad jag tänker på, förlåt, kan bara leva tills det är över ändå. Står i korsningen, förstå hur jag mår, försöker desperat se en väg tillbaks i gamla fotspår När jag ser folk jag inte träffat på ett år men dom har inte tid att prata, Nej, och jag har ingen stans att gå Minnen från en tid som känns så avlägsen, hör läten från vägen, det skulle inte bli så här men Jag har aldrig kunnat känna mig säker, i någonting som någon annan ger en för man lär sig Att vem som helst kan bryta sina löften när som helst Krossa dina drömmar, alltför ofta blivit lämnad själv Alltför ofta utelämnad till den vrede jag bär till uppgivna frågor slängda mot familjeträd. Om du ville mig väl, varför går du förbi utan att möta min blick, se kanske inget förblir. Men jag förblir den jag är.
Annons
Kommentera bilden
2 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/laprinzipezza/121545291/
Visa toppen
Visa sidfoten