Monday 23 July 2007 photo 3/4
|
Hjärnspöken Han snabbar på stegen och känner hur hans hjärta slår hårt Känner paniken stiga och hur mörkret trycker på Han känner en iskall hand som omsluter hans lungor Snälla, krossa dem inte! Han kan inte andas nu han öppnar munnen för att skrika men får inte fram ett ljud Det viskas mellan träden han hör dem susa förbi viskningar, viskningar ... och han hör lätta steg bakom sig de kommer närmare .. men där finns ingenting Han börjar springa, han springer för allt han är värd Plötsligt faller han han vet att dom hinner ikapp nu vet att han inte längre har någon chans Men paniken gör så ont att han vrider sig som en mask på marken klöser upp benen sliter sönder kläderna Han vaggar gråtande fram och tillbaka hela natten. - Anna. A
Annons