Nu har jag fått nog

Well, kommer du ihåg när du var som en vän för mig?
Du vet du var så stor att jag skulle dö för dig
Och jag trodde nog att det skulle vara så
I resten av mitt liv för detta skulle ingen kunna ändra på
Men så kom den där dagen
som lät mig förstå att du bedrog mig
Och nu sitter jag ensam
Och hatar att jag lät dig ge mig den där känslan

Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra
Nu har jag fått nog av dig
Du följer aldrig med mig och du får aldrig mig att må bra

för du kan få mig så lätt så lätt för allting stänger så lätt, resultatet blir fel även om siffrorna är rätt.



Jag kryper sakta så jag sträcker fram handen så du kan hjälpa mig ut ur sanden,

rycka loss in under kurvig mark som bär annans namn, hjälpa mig att stå genom att ge mig din hand, men jag får ingen hjälp för min utveckling är sen så jag sitter kvar här som ett barn *utan* ben!



Krypande tar det lång tid att komma fram, man skrapar sina knän och man valkar sin hand,

men det som inte dödar det stärker dig och som barn utan ben *lär man* sig!



du har aldrig förstått hur det e att leva som jag gör,

Du kommer aldrig förstå hur det e att leva som jag gör.

love lillasyster