Sunday 6 July 2008 photo 1/1
|
Jag fattar inte att det kan vara så jobbigt.
Jag har vart utan dig förut, en rätt lång tid.
Men nu går det inte att andas och att le tar slut på mina krafter.
Hur jag än försöker kan jag inte vara tillräckligt stark för att acceptera att du lämnade mig ensam, när jag behövde dig som mest.
Vet inte ens vad det var jag gjorde fel.
Du sa att du var lycklig med mig. Sa att du älskade mig.
Var det lögner alltihop?
Jag vet inte vad jag ska göra utan dig.
Du är luften jag andades in för att överleva, och solskenet som hindrade mig från att frysa ihjäl.
Men nu lämnar du mig ensam på botten dränkt i mina sorger.
Trodde jag betydde, men jag hade tydligen fel.
Men det spelar ingen roll längre.
Kan jag inte få dig tillbaka så är det inte mycket annat jag kan göra.
För jag vill inte leva kvävd i ett evigt mörker och kyla.
Vill inte leva utan dig.
Så det här är mitt sista farväl.
Kalla mig patetisk om du vill, men det var inte jag som lämnade en skadad själ ensam i mörkret.
Det var du ....
Annons