November
Tuesday 19 December 2006 photo 1/2
|
I längden talar allt emot oss :( Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Vi får ofta rapporter om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller varma förhållanden. Extrema väderhändelser eller väderförlopp kan alltid inträffa av helt naturliga skäl. Dessa ovanliga väderhändelser är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan. Klimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett känsligt system. Likaså vet vi att atmosfärens sammansättning är betydelsefull för klimatet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning genom utsläpp av växthusgaser och svavel. Människan kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet även under lång tid framöver. ------------------------------------------------------------------------------------------------------ Glaciärerna i norra Sverige är dömda att försvinna om klimatet blir varmare. Den globala uppvärmningen har redan gett stora effekter på ismassorna runtom i världen. – 90 procent av glaciärerna kommer att försvinna inom några hundra år, visar de klimatmodeller vi har, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi vid Stockholms universitet. Ett tydligt svenskt exempel är glaciären på Kebnekaises sydtopp. 2004 var toppen lägre än någonsin och uppmättes då till 2 104 meter. Det var exakt hundra år sedan man för första gången mätte Kebnekaises högsta punkt. Då var höjden 2 123 meter. Årliga mätningar – Tidigare var det en stor fet bulle på toppen och nu är det bara en smal smäcker topp. Det måste kopplas till våra väldigt varma somrar. Det är klart att det beror på det, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi vid Stockholms universitet. Han arbetar vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi som sedan 1968 mätt Sydtoppen varje år. Per har haft hand om mätningarna sedan början av 1980-talet. Nu är frågan hur länge Sydtoppen kommer vara Sveriges högsta bergstopp. Nordtoppen är bara sju meter lägre och består av solid berggrund. Sydtoppen som långsamt smälter bort har en fast berggrund på 2070 meter över havet. – Trenden pekar nedåt. I takt med att toppen krymper blir den känsligare. Det är svårt att förutspå hur Kebnekaises Sydtopp kommer se ut i framtiden men så småningom kommer Nordtoppen att bli Sveriges högsta berg, säger Per Holmlund. Oroväckande snabbt Det är inte bara i Sverige som glaciärerna smälter bort. Forskare vid British Antarctic Survey och U.S Geological Survey har studerat 244 av jordens ungefär 160 000 glaciärer. De senaste 50 åren har 87 procent av de undersökta glaciärerna minskat. Undersökningen visar också att glaciärerna smälter allt snabbare. I genomsnitt drog sig glaciärerna tillbaka med 50 meter per år de senaste fem åren och det är snabbare än glaciärerna krympt de senaste femtio åren. – Vi har sett stora förändringar och glaciärerna minskar tydligt i utspridning. I alperna har det skett stora förändringar och även i Nordamerika. Tydligast vid kusten I Afrika smälter Kilimanjaros topp. I Österrike, Schweiz, Kina och Indien smälter ismassorna bort i en oroväckande hastighet och på ställen där ismassor tidigare fanns är nu marken bar. – De glaciärerna som ligger i torra, kalla områden är dödsdömda. Glaciärerna i kustområdena kommer förmodligen överleva men snabbt smälta bort innan en balans uppstår. Där kommer vi tydligaste se förändringarna i början. När kommer glaciärerna i Europa vara borta? – Det kanske inte kommer hända fullt ut. Men man tror att de blir väldigt få och små och det kan ske inom 150 år. Brist på färskvatten Inom det närmaste århundradet beräknar FN:s klimatpanel att jordens medeltemperatur kommer stiga mellan 1,4 till 5,8 grader. WWF anser att det innebär en katastrof för glaciärerna. I Himalaya har man konstaterat att 67 procent av glaciärerna där smälter på grund av klimatförändringarna. Befolkningen i de drabbade områdena är beroende av smältvattnet. Så småningom blir det brist på färskvatten och då kommer människorna i de drabbade områdena att drabbas. – Glaciärerna är vattenreservoarer för människorna i bland annat Himalaya. Om glaciärerna där försvinner får man mycket snabba avrinningar. Man får problem med perioder av översvämningar och höga vattenflöden och sedan kommer perioder av torka och brist på färskvatten. En ny istid i Norden Grönland som är jordens största ö är belägen i norra Atlanten. Den är till 84 procent täckt av is som långsamt smälter bort. Forskning visar att smältvattnet från glaciärerna på Grönland har fördubblats det senaste årtiondet. Om inlandsisen på Grönland skulle smälta, kommer det ge stora konsekvenser för mänskligheten och vår planet. Enligt Per Holmlund kan man dra paralleller till den förra istiden. – Om inlandsisen på östra Grönland och glaciärer på Arktis smälter av kraftigt kan det ge en risk för ökad utströmning av sötvatten i Nordatlanten. Det finns teorier om att det kan en minskad djupvattensbildning som skulle kunna påverkade de nordgående havsströmmarna. Det skulle i sin tur betyda en kraftig avkylning av bland annat Skandinavien. I slutet av förra istiden skedde enligt Per Holmlund stora temperatursvängningar och nederbörd på mycket kort tid. Det gick bara några tiotals år från istidsklimat till ett ganska hyggligt klimat. Kan vi gå mot en ny istid? – Även nu befarar man att något rejält kommer att ske med vårt klimat. Om det sker mycket radikala förändringar i avsmältningen av isen, så är det inte omöjligt att det kan bli mycket stora klimatförändringar på kort tid igen. peace!!! Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Vi får ofta rapporter om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller varma förhållanden. Extrema väderhändelser eller väderförlopp kan alltid inträffa av helt naturliga skäl. Dessa ovanliga väderhändelser är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan. Klimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett känsligt system. Likaså vet vi att atmosfärens sammansättning är betydelsefull för klimatet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning genom utsläpp av växthusgaser och svavel. Människan kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet även under lång tid framöver. ------------------------------------------------------------------------------------------------------ Glaciärerna i norra Sverige är dömda att försvinna om klimatet blir varmare. Den globala uppvärmningen har redan gett stora effekter på ismassorna runtom i världen. – 90 procent av glaciärerna kommer att försvinna inom några hundra år, visar de klimatmodeller vi har, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi vid Stockholms universitet. Ett tydligt svenskt exempel är glaciären på Kebnekaises sydtopp. 2004 var toppen lägre än någonsin och uppmättes då till 2 104 meter. Det var exakt hundra år sedan man för första gången mätte Kebnekaises högsta punkt. Då var höjden 2 123 meter. Årliga mätningar – Tidigare var det en stor fet bulle på toppen och nu är det bara en smal smäcker topp. Det måste kopplas till våra väldigt varma somrar. Det är klart att det beror på det, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi vid Stockholms universitet. Han arbetar vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi som sedan 1968 mätt Sydtoppen varje år. Per har haft hand om mätningarna sedan början av 1980-talet. Nu är frågan hur länge Sydtoppen kommer vara Sveriges högsta bergstopp. Nordtoppen är bara sju meter lägre och består av solid berggrund. Sydtoppen som långsamt smälter bort har en fast berggrund på 2070 meter över havet. – Trenden pekar nedåt. I takt med att toppen krymper blir den känsligare. Det är svårt att förutspå hur Kebnekaises Sydtopp kommer se ut i framtiden men så småningom kommer Nordtoppen att bli Sveriges högsta berg, säger Per Holmlund. Oroväckande snabbt Det är inte bara i Sverige som glaciärerna smälter bort. Forskare vid British Antarctic Survey och U.S Geological Survey har studerat 244 av jordens ungefär 160 000 glaciärer. De senaste 50 åren har 87 procent av de undersökta glaciärerna minskat. Undersökningen visar också att glaciärerna smälter allt snabbare. I genomsnitt drog sig glaciärerna tillbaka med 50 meter per år de senaste fem åren och det är snabbare än glaciärerna krympt de senaste femtio åren. – Vi har sett stora förändringar och glaciärerna minskar tydligt i utspridning. I alperna har det skett stora förändringar och även i Nordamerika. Tydligast vid kusten I Afrika smälter Kilimanjaros topp. I Österrike, Schweiz, Kina och Indien smälter ismassorna bort i en oroväckande hastighet och på ställen där ismassor tidigare fanns är nu marken bar. – De glaciärerna som ligger i torra, kalla områden är dödsdömda. Glaciärerna i kustområdena kommer förmodligen överleva men snabbt smälta bort innan en balans uppstår. Där kommer vi tydligaste se förändringarna i början. När kommer glaciärerna i Europa vara borta? – Det kanske inte kommer hända fullt ut. Men man tror att de blir väldigt få och små och det kan ske inom 150 år. Brist på färskvatten Inom det närmaste århundradet beräknar FN:s klimatpanel att jordens medeltemperatur kommer stiga mellan 1,4 till 5,8 grader. WWF anser att det innebär en katastrof för glaciärerna. I Himalaya har man konstaterat att 67 procent av glaciärerna där smälter på grund av klimatförändringarna. Befolkningen i de drabbade områdena är beroende av smältvattnet. Så småningom blir det brist på färskvatten och då kommer människorna i de drabbade områdena att drabbas. – Glaciärerna är vattenreservoarer för människorna i bland annat Himalaya. Om glaciärerna där försvinner får man mycket snabba avrinningar. Man får problem med perioder av översvämningar och höga vattenflöden och sedan kommer perioder av torka och brist på färskvatten. En ny istid i Norden Grönland som är jordens största ö är belägen i norra Atlanten. Den är till 84 procent täckt av is som långsamt smälter bort. Forskning visar att smältvattnet från glaciärerna på Grönland har fördubblats det senaste årtiondet. Om inlandsisen på Grönland skulle smälta, kommer det ge stora konsekvenser för mänskligheten och vår planet. Enligt Per Holmlund kan man dra paralleller till den förra istiden. – Om inlandsisen på östra Grönland och glaciärer på Arktis smälter av kraftigt kan det ge en risk för ökad utströmning av sötvatten i Nordatlanten. Det finns teorier om att det kan en minskad djupvattensbildning som skulle kunna påverkade de nordgående havsströmmarna. Det skulle i sin tur betyda en kraftig avkylning av bland annat Skandinavien. I slutet av förra istiden skedde enligt Per Holmlund stora temperatursvängningar och nederbörd på mycket kort tid. Det gick bara några tiotals år från istidsklimat till ett ganska hyggligt klimat. Kan vi gå mot en ny istid? – Även nu befarar man att något rejält kommer att ske med vårt klimat. Om det sker mycket radikala förändringar i avsmältningen av isen, så är det inte omöjligt att det kan bli mycket stora klimatförändringar på kort tid igen. Ingen kan göra något, men alla kan göra allt.
Annons
Visa toppen
Show footer