Tuesday 13 December 2011 photo 1/1
|
Strunta i bilden.
Det enda jag ville ha var dig, du sa att du älskade mig, att du aldrig skulle lämna mig. Du sa att du alltid skulle vara där, där hos mig. Men vad hände du sluta kontakta mig, jag försökte nå dig, du svara aldrig, du berättar sen. Att du tappade känslorna för mig och inte ville såra mig så därför sluta du kontakta mig. Men det som sårade mig mest var att du aldrig berätta. Jag låg sömnlös varje natt jag grätt, trodde att det hade hänt dig något, att jag gjort,något fel att allt var mitt fel. Jag hatade mig själv så jävla mycket, jag fattade aldrig, allt blev bara fel, jag åkte ner i helvetet. Jag låg där i helvetet och kämpade men dog till slut, kunde inte ta mig upp ur gropen den var för djup. Vägarna var för hala, jag gled när jag försökte ta mig upp, marken börja skaka, kände att golvet gick sönder jag ramla längre i gropen, nu såg jag inte ljuset länge. Allt blev bara mörkt, allt blev kolsvart, jag orkade inte längre försöka ta mig upp, låg där i gropen utan något ljus alls, såg ingenting, kunde inte göra nånting. Visste ingenting, om vad som hände, allt såg meningslöst ut, försökte inte ta mig upp ur det. Visste att om jag tog mig upp, skulle jag bara ramla ner igen. För att varenda gång jag tar mig upp så ramlar jag ner igen. Allt det här bara för kärlekens skull, bara för att jag vill hitta den jag kan kalla älskling, hålla om, krama, pussa, mysa med, göra allting med. Det är det enda jag vill ha en tjej jag kan kalla älskling och att hon kan kalla mig älskling tillbaks och bara mig.
Det enda jag ville ha var dig, du sa att du älskade mig, att du aldrig skulle lämna mig. Du sa att du alltid skulle vara där, där hos mig. Men vad hände du sluta kontakta mig, jag försökte nå dig, du svara aldrig, du berättar sen. Att du tappade känslorna för mig och inte ville såra mig så därför sluta du kontakta mig. Men det som sårade mig mest var att du aldrig berätta. Jag låg sömnlös varje natt jag grätt, trodde att det hade hänt dig något, att jag gjort,något fel att allt var mitt fel. Jag hatade mig själv så jävla mycket, jag fattade aldrig, allt blev bara fel, jag åkte ner i helvetet. Jag låg där i helvetet och kämpade men dog till slut, kunde inte ta mig upp ur gropen den var för djup. Vägarna var för hala, jag gled när jag försökte ta mig upp, marken börja skaka, kände att golvet gick sönder jag ramla längre i gropen, nu såg jag inte ljuset länge. Allt blev bara mörkt, allt blev kolsvart, jag orkade inte längre försöka ta mig upp, låg där i gropen utan något ljus alls, såg ingenting, kunde inte göra nånting. Visste ingenting, om vad som hände, allt såg meningslöst ut, försökte inte ta mig upp ur det. Visste att om jag tog mig upp, skulle jag bara ramla ner igen. För att varenda gång jag tar mig upp så ramlar jag ner igen. Allt det här bara för kärlekens skull, bara för att jag vill hitta den jag kan kalla älskling, hålla om, krama, pussa, mysa med, göra allting med. Det är det enda jag vill ha en tjej jag kan kalla älskling och att hon kan kalla mig älskling tillbaks och bara mig.
Geo tag
Camera info
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lemedab/499641760/