November 2009
Att stå vid randen av din existens, och inte hitta ljuset som övergav dig Mardröm och hopplöshet Ingen lust att lämna Bara lust att säga upp Hur hårt är det arbete som av dig förväntas?
Grattis på 85-årsdagen morfar! Jag saknar dig och kan inte fatta att det har gått över ett år... Vila i djupaste frid!
Och återigen i vägskälet där allting ställs på ända, när livet kommer och livet går lyckan springer, sorg består. Då ser du i det öga som stungen av rosentagg, en glädje djupare än sakna
O hur jag ser dig därinne, stilla vaggandes fram och tillbaka O hur jag ser dig genom det fönster där du aldrig mer skall synas O hur jag hör din röst eka och ett eko det blott förblir lindat i
Jag vill ha en egen måne som jag kan åka till Där jag kan glömma att du lämnat mig Jag kan sitta på min måne Och göra vad jag vill Där stannar jag tills allting ordnat sig...