Monday 30 June 2008 photo 2/17
|
Kap 2. Meningen med att finnas
Hon känner sig bortglömd här.
Men det kanske är meningen.
Känslor kanske alltid har en mening.
Vad vet hon egentligen?
Ingenting.
Hennes liv kanske redan har en förutbestämmd mening.
Det kanske allas liv har.
Den kanske är så.
Så som endel säger.
Ödet styr våra liv.
Det kanske finns en mening med allt som sker.
Hon tänker.
Tänker på vad meningen med hennes liv kan vara.
Vad är meningen med att födas till någon som alla hatar.
Som alla ge avskyvärda blickar.
Och som alla viskar och skrattar bakom ryggen på.
Att födas till någon som aldrig har betytt någonting för någon.
Att födas till någon som liksom bara finns.
Som inte har nån betydelse.
Men sen kommer hon ihåg det.
Det var ju nu hon skulle vara stark.
Det har hon lovat sig själv nu.
Hon tar ett djupt andetag.
Sen tänker hon,
Visst, livet kanske hemskt och ensamt och avskyvärt nu.
Men då ka det ju bara bli bättre.
Och bättre ska det bli.
För det är meningen med hennes liv.
Det är det hon tror på nu.
Annons