Kommer du ihåg när vi träffades? Vi har förändrats sjukt mycke sen vi träffades. Vi använde inte lika mycke smink. Vi rökte inte. Vi höll helt enkelt inte på så som vi gör idag. Eller gjorde. Vi va mammas flicka bokstavligt talat. Vi vart mognare, vi började testa nya saker. Vi började samla på oss massa minnen tillsammans. Sommaren 09. När vi tältade. Men allt de där har vi gjort tillsammans. Vi har mognat tillsammans. Vi har ändrats oss tillsammans. Vi har inte gått ett steg utan varann. Du va den ända som visste allt om mig. Du va den ända som gjorde allt. Men nu? Vad kommer hända? Kommer de bli vi igen? Kommer vi fortsätta såhär? De är upp till dig. Jag har försökt & jag vill inget mer än att vi ska bli vänner igen. Alla tårar som har runnit ner för min kind, även i skolan, de är fan värt de. För allting som har hänt nu skulle jag ha behövt dig mer än någon annan. Jag klarar inte mer. Jag har lagt ner då mycke tid. Jag ahr verkligen försökt att få de här bra igen. Jag vet att jag gjorde fel. Men hade jag inte gjort de hade jag ångrat de. Jag är bara ärlig. Jag va tvungen att prata med han. Du är så jävla fantastisk. Så snälla, tro på de. För jag kommer aldrig älska dig mindre än vad jag gör nu. För i min värld, kommer du alltid vara samma Rebecca.

Annons

The photo has no tags

February 2012