January
Friday 11 March 2011 photo 1/2
|
De är verkligen sjukt jobbigt de här. De kan inte vara sant, de är obeskrivliga ord. De kan bara inte vara verkligt. Igår vid den här tiden för ett halvår sen levde du. Idag för ett halvår sen satt jag hemma hos Malin & fattade fortfarande inte vad som hade hänt. Idag vid 9 tiden ringde Malin mig & berättade allt. Jag grät inte ens, de fick bara inte vara verkligt. Jag kunde fan inte fatta de, de gick bara inte ihop. Att få ett samtal, i typ, fem till tio min, om att du inte lever längre. De går inte ihop. De är ingen som förstår. De finns ingen, ingen vet hur de här är. Att finns där för min allrabästavän, & sen klara av allting själv. De är som att jag är två personer ibland. Jag kommer så väl igår hur jag började stört gråta när jag ringer mamma, de va då de brast första gången. Hon sa inget, hon va bara tyst, & när jag skulle gå in till Nicklas. När Sune hämtade mig & vi åkte till vallentuna, asså de fick inte vara sant. När jag var där, tvekade jag, helt seriöst, jag visste inte om jag skulle palla de. Jag visste inte om jag skulle vara till någon hjälp, de kändes bara som att jag va ivägen, men från första början lovade jag Malin att finnas där, att jag skulle komma när de väl händer, om de skulle hända. När jag står där, utanför dörren & hade knack var jag på väg att vända. Men jag kunde inte göra de. Jag hade inga ord. Men Björn öppnar & jag visste inte vad jag skulle säga eller göra. Jag ser tårarna. De är helt obeskrivligt, de fick inte vara sant. & när jag kommer ner, visste jag att Malin skulle sova. & den där tavlan hon har på Daniel vid sängen, så fort jag såg den började jag gråta. Jag satt där & visste att Malin skulle vakna vilken sekund som helt. Hon såg så lugn ut på ett sätt, men på ett sätt gjorde hon inte de. De går inte att beskriva. & när mamma & pappa hämtar mig, jag skojar inte om att från & med jag satte mig i bilen, tills vi var hemma så grät jag, konstant. Ändå stannade vi på willys i Älvsjö. 11 september 2010 är ett datum jag aldrig, aldrig, aldrig kommer glömma, de är ett datum som betyder något, & så kommer de föralltid att vara. Mer ord finns verkligen inte. Daniel Wallin, jag saknar dig. Men jag vet att du har de så bra som du bara kan ha. Jag är stolt över dig. Du var som en bror för mig, på alla sätt. Jag saknar ditt leende, & jag tänker på dig hela tiden. Jag älskar dig Daniel. Jag hoppas vi ses snart.. ♥
Annons
Camera info
Camera W595
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/6 s
ISO 100
Comment the photo
Anonymous
Sat 12 Mar 2011 20:44
<3
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/liindanystrom/486238790/
Visa toppen
Show footer