January
Sunday 11 September 2011 photo 1/2
|
Ett år idag. Helt sjukt. För nyss slog de mig att de va ungefär vid den här tiden malin ringde. Ett samtal som jag hoppades på att jag aldrig skulle få vara med om. Jag har försökt att vara stark hela året. Försökt att visa alla att de blir bra, nån gång. Men de har blivit för mycket. Jag är inte stark längre. Jag klarar inte allt. Inte ensam. Allt är så sjukt. Varför just du & vi? Tanken har slagit mig flera gånger. Varför skulle de just vara jag som förlora min bästaväns lillebror? Varför skulle de just vara min bästavän, hennes familj & släkt som förlora sin lillebror, son & släkting? Varför ingen annan? Varför kunde inte Daniel stanna kvar här? Jag fattar ingenting. Ingenting. Jag har inte ens ord. Jag saknar dig Daniel, hur mycket som helst. Även om alla inte kan förstå att jag kan sitta & gråta såhär mycket, för min bästaväns lillebror. Men du va som en bror för mig. & de är inte jag som väljer om jag ska gråta eller inte. De bara kommer. De här året har inte varit nånting att leka med. Inte alls. Jag har försökt att klara så mycket, plus de här, men jag brakar snart. Jag hoppas vi ses snart Daniel. Jag älskar dig. <SPAN class="commentBody" data-jsid="text">♥
Annons
Camera info
Camera W595
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/6 s
ISO 100
Visa toppen
Show footer