Monday 28 April 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
30 april
valborg
Var kommer valborg och mässa i valborgsmässoafton från?
Ordet mässa användes i äldre tid också som benämning på en kyrklig fest till minnet av ett helgon. Valborgsmässa firades förr ofta i maj till minnet av ett populärt tyskt helgon, Sancta Walburgh, som hon kallades i svenska medeltidstexter. Numera firar vi henne hellre dagen innan, på valborgsmässoafton. Beteckningar för särskilda helg- och kalenderdagar skrivs med liten bokstav. Det gäller även beteckningar som innehåller ett egennamn, när de syftar på (en del av) en helg: valborg, valborgsmässoafton, lucia, mårtensafton.
Glada vappen!
Bland finlandssvenskar förekommer f.ö. vid valborgsfirandet den vardagliga hälsningsfrasen glada vappen! Det kommer av finskans vappu, efter svenskans valborg (i Viborgtrakten även i formen valpurgis). Konstruktionen är som synes lite speciell – ingen skulle ju säga goda julen eller glada påsken. Hälsningsfrasen (liksom finskans vappu) används också på första maj, och vappen har blivit ett samlande namn för valborgsmässoafton och första maj.
Valborgssånger
På valborgsmässoafton sjunger man som bekant speciella vårsånger vid majbrasan. Traditionen har övertagits från 1800-talets studentsångare, och sångerna lever kvar från den tiden. Vanligast är Vintern rasat ut bland våra fjällar, som egentligen heter Längtan till landet. Den komponerades av Otto Lindblad med text av Herman Sätherberg till Skandinaviska studentmötet i Köpenhamn 1839.
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här; i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande,
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.
Texten kännetecknas av ett romantiskt bildspråk. Vintern rasat ut står för att vintern rasat färdigt, drivans blommor är helt enkelt snödrivorna. Himlen ler, det vill säga den är ljus, och solen kysser, den värmer. Dagens lågor är det starka solljuset en vårdag, och att källorne dansa innebär att de rinner och porlar.
Här finns också många ålderdomliga ordformer:
– Verben har pluralformer: drivans blommor smälta ner och dö, ängarna ligga och källorna dansa. I dag säger vi smälter ner och dör, ligger och dansar.
– Flera substantiv har pluralformer som inte finns i dag. Fjäll kunde på 1800-talet i flertal heta både fjällar och fjäll. Formen fjällar kommer av att ordet ibland hade n-genus och alltså böjdes som stol, stolar. I bestämd form plural växlade man på 1800-talet mellan -ne och -na. Huvudregeln var att ord som i obestämd form slutade på -ar fick -ne, pojkarne, medan de andra fick -na, flickorna. Sätherberg följer alltså huvudregeln vid ängarne men inte vid källorne – säkert för att det går bättre ihop med azurskiftande.
Annons