May
Thursday 3 February 2011 photo 1/1
|
Här är mim so religon upsats några tips och ider hur jag kan förbätraden. :D <33
Kristendomen Protestantiska kyrkor
De protestantiska kyrkorna började växa fram under reformationen på 1500-talet. Reformationen började med den tyske munken Martin Luther (1483-1546) kritiserade flera av den katolska kyrkans läror. Protestantiska kyrkor som utgår från Martin Luthers tolkning av kristendomen kallas evangeliska. Reformerta kyrkor är sådana som ansluter sig till reformatorn Jean Calvin (1509-1564), som var något senare än Luther. En tredje del av protestantismen är den anglikanska kyrkan som uppkom i England men som idag finns många andra länder, ofta i de förre detta brittiska kolonier. I Sverige är Svenska kyrkan den största evangeliska kyrkan. De svenska frikyrkorna har ofta inslag av reformert kristendom, men de kan också vara påverkade av evangelisk kristendom. Utbredningen är störst i Västeuropa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland. I delar av Sydamerika och Asien finns starka rörelser. Det finns omkring 365 miljoner protestanter om man räknar in den anglikanska som har 70 miljoner medlemmar.
Protestantismen är uppdelad i en mängd kyrkor som kan vara mycket olika. De äldsta protestantiska kyrkorna i Europa har ofta ett förflutet som statskyrkor. Dessa kyrkor är därför nationella och indelade i stift som leds av biskopar. Yngre protestantiska kyrkor påminner ofta om svenska frikyrkor. De har bildats därför att människor har velat betona någon särskild sida av det kristna budskapet, t ex. troendedop (baptism). Sådana kyrkor har ofta en demokratisk uppbyggnad där medlemmarna själva eller genom ombud väljer kyrkans ledare.
Eftersom Luther och de andra reformatorerna betonade att kristendomen endast ska bygga på Bibeln, tar protestanterna avstånd från tanken att Gud leder sin kyrka genom traditioner. I protestantiska kyrkor vördar man därför inte helgon och man accepterar inte klosterväsendet. Protestantismen betonar att det endast är genom att tro på Jesus Kristus som människan kan få gemenskapen med Gud.
Som luthersk kyrkan har svenska kyrkan endast två sakrament, dop och nattvard, till skillnad från de katolska och ortodoxa kyrkorna som har sju sakrament.
Samtidigt som Svenska kyrkan bygger sin lära endast på bibeln, instämmer den med innehållet i flera trosbekännelser som man anser återger budskapet i Bibeln. Liksom alla andra kyrkor inom kristenheten ställer sig Svenska kyrkan bakom de apostoliska, athanianska och nicenska trosbekännelserna. I dessa tre trosbekännelser finns de grundläggande tankarna i kristendomen sammanfattade. Dessutom ansluter sig Svenska kyrkan till den augsburgiska bekännelsen, som är en luthersk trosbekännelse som skapades under reformationen. Förutom trosbekännelsen är också den så kallade Konkordieboken viktig för Svenska kyrkan. Denna bok innehåller bland annat den augsburgiska bekännelsen och ett par av Luthers viktiga skrifter, nämligen Luthers stora och lilla katekes. En katekes är en enkel kortfattad bok som sammanfattar den kristna trons viktigaste innehåll.
Frågan om kvinnliga präster har i snart ett halvt sekel vållat motsättningar inom den Svenska kyrkan. Det är ovanligt med kvinnliga präster i kyrkor runt om i världen. Kvinnliga präster är egentligen ett västerländskt fenomen. Den svenska riksdagen antog 1958 en lag som gjorde det möjligt för kvinnor att bli präst. Lagen blev kritiserad av många präster, särskilt i Göteborgs stift där biskop Bo Giertz blev ledare för kvinnoprästmotståndarna. I april 1960 vigdes de tre första kvinnliga prästerna i Sverige. Motståndarna mot kvinnliga präster protesterade och med tiden inledde de en bojkott mot gudstjänster ledda av kvinnor. Argumenten hämtade de från Bibeln och från kyrkans tvåtusenåriga tradition. I Nya testamentet skriver exempelvis aposteln Paulus att kvinnan ska tiga i församlingen och att hon inte ska undervisa i församlingen. De som avvisade kvinnliga fick ändå ett visst stöd i kyrkolagen. Till lagen om kvinnliga fanns en så kallad samvetsklausul. Denna gjorde det möjligt för manliga biskopar och präster att vägra samarbeta med kvinnliga präster om det stred mot deras samvete och övertygelse. Den här samvetsklausulen gällde fram till 1982. Idag är mer än en tredjedel av Sveriges aktiva präster kvinnor och deras andel ökar ständigt. Att vara präst håller på att utvecklas till ett kvinnoyrke, vilket också har lett till att prästrollen har förändrats. 1997 fick Lunds stift Sveriges första biskop. Året därpå vigdes en kvinna i Stockholms stift. Därmed fanns kvinnor representerade på den högsta beslutsnivån inom Svenska kyrkans andliga ledarskap. Idag är kvinnliga präster en självklarhet för majoriteten inom den Svenska kyrkan.
Synen på homosexuella är en annan fråga där kyrkan tvingats ändra sin inställning när samhällets värderingar förändrats. Den avvisande inställningen till homosexualitet som länge rådde i lagstiftning och allmänt rättsmedvetande berodde till stor del på kyrkans stämplade all homosexualitet som synd. Med stöd av de bibliska skapelseberättelserna lärde kyrkan ut att heterosexuella relationer var det normala. Det finns dessutom flera texter i Bibeln som direkt förkastar homosexualitet. Dessa texter var viktiga för kyrkan när den tog avstånd från homosexualitet.
I svenska kyrkan finns det präster som öppet bekänner att de är homosexuella eller lesbiska. De agerar på olika sätt för att kyrkan ska förändra sin inställning. Ett krav från kristna homosexuella är att kyrkan ska införa en välsignelseritual som ger homosexuella relationer samma religiösa status som heterosexuella äktenskap. För dem räcker det inte med att leva i ett partnerskapsförhållande som gäller juridiskt i samhället. De vill också få kyrkans få kyrkans välsignelse i en vigselritual. Någon sådan ritual för homosexuella har ännu inte accepterats, men det finns förslag på hur den ska utformas. Förmodligen kommer svenska kyrkan inom en snar framtid att viga homosexuella och på några platser har präster och biskopar redan välsignat män och kvinnor som vill leva i homosexuella par förhållanden. I Uppsala domkyrka har ärkebiskopen själv lett en sådan välsignelseakt.
Kristendomen Protestantiska kyrkor
De protestantiska kyrkorna började växa fram under reformationen på 1500-talet. Reformationen började med den tyske munken Martin Luther (1483-1546) kritiserade flera av den katolska kyrkans läror. Protestantiska kyrkor som utgår från Martin Luthers tolkning av kristendomen kallas evangeliska. Reformerta kyrkor är sådana som ansluter sig till reformatorn Jean Calvin (1509-1564), som var något senare än Luther. En tredje del av protestantismen är den anglikanska kyrkan som uppkom i England men som idag finns många andra länder, ofta i de förre detta brittiska kolonier. I Sverige är Svenska kyrkan den största evangeliska kyrkan. De svenska frikyrkorna har ofta inslag av reformert kristendom, men de kan också vara påverkade av evangelisk kristendom. Utbredningen är störst i Västeuropa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland. I delar av Sydamerika och Asien finns starka rörelser. Det finns omkring 365 miljoner protestanter om man räknar in den anglikanska som har 70 miljoner medlemmar.
Visa toppen
Show footer