August
Show more 
Wednesday 10 February 2010 photo 24/157
|
Det känns som om jag verkligen är beroende av att hitta saker i min vardag
som får mitt liv att bli mer och mer sämre. Som om jag vill att allting ska
gå åt helvete så jag tillslut ger upp allt. De kan stoppa i mig hur mycket
kemikalier de vill men de kan aldrig avlägsna den jag är, min individ.
Det är så här jag är, det ligger i min natur. Jag är djupsinnig och jag föddes
till att ha det såhär. Det går inte att sudda ut mina rötter.
Allting runtomkring mig. Alla själar som vandrar i samma tidsrymd.
Alla identiteter. Jag förstår inte, det är för mycket. Det här är för mycket.
Jag går vilse hela tiden, dessa vägsjäl - vart är alla påväg?
Det räcker nu! Jag är trött på att torteras. Sluta, snälla sluta!
Jag gör vad som helst, bara ni slutar ..
För helst av allt så vill jag ju vara död
Det kommer aldrig att fungera, det är bara att gilla läget.
Ge upp hoppet, släpp spänningarna och luta er tillbaka till världens undergång.
En vacker syn. En ljuvlig uppenbarelse. Men jag förstår fortfarande inte poängen.
Jag vill gärna stanna här i mitt luftslott. Om någon så mycket som bemödar sig
att klättra upp hit, då lämnar jag mitt palats och färdas vidare där ingen,
inte ens du kan bestiga. Ett berg långt borta.
Comment the photo
2 comments on this photo
Visa toppen
Show footer