Thursday 25 February 2010 photo 20/157
![]() ![]() ![]() |
Nu måste jag skriva igen.
Det var ett tag sen.
Jag har aldrig velat släppas fri så här mycket som inatt.
klockan är 00:02. Det liksom kryper i min kropp och jag finner ingen mening
med mina hjärtslag. De bara slår och slår och pumpar ut blod genom mina vener.
Men varför? Jo för att jag lever. Jag andas, jag livnär mig på jordens börda.
Men vad är egentligen betydelsen av "lever". Jag menar, lever gör man väl
när man känner sig levande? Är det inte så? Att du känner dig levande?
Eller är du lika döende som jag?
När jag skriver att jag vill släppas fri, så kan det ju betyda en massa olika saker.
Jag tänkte försöka sätta ord på vad det innebär för mig, samtidigt som
Ludovico Einaudis toner spelas i bakgrunden, vilar i mitt huvud bakom dessa
tankar i ett stadium jag vill uppnå totalt. Inte bara genom musiken ♫
"Jag vill släppas fri" - Fri för mig är när man känner inre ro och kan vara sig själv.
Du ska kunna göra vad som helst utan några som helst bestämmelser.
Du ska kunna sväva omkring bland molnen bokstavligt talat och när du vill
ska du kunna göra vad du vill, endast fantasierna sätter gränerna - knappt det.
Och hur ska jag då kunna släppas fri? Det är ju logiskt omöjligt eftersom
uppenbarelser och unika visioner inte existerar i den här världen, i kosmos,
i allt varande. Kroppen för mig är endast en bro till det här livet, till den här
världen. Och det som styr min kropp är min blanka själ. Likt en molnfri himmel
har jag ett inre ro inom mig men min kropp skickar iväg störningar och
väcker mig ur mitt luftslott. Väcker mig ur min dröm och påminner mig om
att det är här min själ "hör hemma". Försöker inbilla mig klarsynta exempel
om varför jag ska vara här när det i själva verket är någon annanstans
min själ hör hemma. Jag vill altså släppa min själ fri. Min kropp, min yta
har ingenting med mitt djup att göra. Det här ni ser är inte jag. Om ni
letar bakom mina ögon så kanske ni kan se en skymt av mitt inre väsen.
Och genom att förstöra ytan så är det otvivelaktigt att djupet får ta plats
framför fasaden. Ytan försvinner och utan murar runt omkring sig kan djupet
grena ut sig till alla hörn och plan ni kan tänka er. Jag vill altså kontrastera
det verkliga livet med min legendariska myt om min fantasivärld.
Ta sönder min kropp.
Comment the photo
7 comments on this photo