March
Saturday 21 March 2009 photo 1/1
|
Lars Lindbäck
2/11 1970 - 21/3 2001
Pappa.. det gör så fruktansvärt ont.
Ibland känner jag din närvaro,
hur du stryker handen mot min kind
och pussar mig i pannan.
Dina ord, din röst, dina ögon.
Jag var din flicka, Jag kommer alltid vara din flicka.
Jag kan fortfarande känna ibland hur andetagen tar slut
och hur benen viker sig under mig.
Precis som den stunden,
den stunden som förändrade både mig och mitt liv.
Jag kommer ihåg allt.
Dagen innan, sista pussen och ditt sista godnatt.
Natten, mardrömmen, känslan av att något var fel.
Dagen efter, mammas ord, allas tårar, min brors förvirrade ögon.
Jag ältar det här i mitt huvud och undrar när allting gick så fel.
Ibland vill jag bara glömma dig och såren du skapat.
Efter de här åren vet jag fortfarande inte vad som hände.
Jag orkar inte längre lita på "ödet"
och hoppas att sanningen någon gång kryper fram.
Vet någon som är i liv vad som hände den natten?
Det gör så ont att veta hur mycket ditt val skadade oss,
din familj, din flicka.
Jag kämpar varje dag pappa,
tar andetag för andetag och steg för steg.
Jag försöker leva och nå de mål
som du och jag bestämde när du fanns kvar hos oss.
Det finns inga ord för hur mkt jag saknar dig och vill ha dig här igen.
Jag kommer alltid sakna dig och tänka på dig.
Jag kommer alltid älska dig.
Probubly i will never understand how or why
but in your arms i feel safe and warm
I wish i could be in your arms
for one more time
2/11 1970 - 21/3 2001
Pappa.. det gör så fruktansvärt ont.
Ibland känner jag din närvaro,
hur du stryker handen mot min kind
och pussar mig i pannan.
Dina ord, din röst, dina ögon.
Jag var din flicka, Jag kommer alltid vara din flicka.
Jag kan fortfarande känna ibland hur andetagen tar slut
och hur benen viker sig under mig.
Precis som den stunden,
den stunden som förändrade både mig och mitt liv.
Jag kommer ihåg allt.
Dagen innan, sista pussen och ditt sista godnatt.
Natten, mardrömmen, känslan av att något var fel.
Dagen efter, mammas ord, allas tårar, min brors förvirrade ögon.
Jag ältar det här i mitt huvud och undrar när allting gick så fel.
Ibland vill jag bara glömma dig och såren du skapat.
Efter de här åren vet jag fortfarande inte vad som hände.
Jag orkar inte längre lita på "ödet"
och hoppas att sanningen någon gång kryper fram.
Vet någon som är i liv vad som hände den natten?
Det gör så ont att veta hur mycket ditt val skadade oss,
din familj, din flicka.
Jag kämpar varje dag pappa,
tar andetag för andetag och steg för steg.
Jag försöker leva och nå de mål
som du och jag bestämde när du fanns kvar hos oss.
Det finns inga ord för hur mkt jag saknar dig och vill ha dig här igen.
Jag kommer alltid sakna dig och tänka på dig.
Jag kommer alltid älska dig.
Probubly i will never understand how or why
but in your arms i feel safe and warm
I wish i could be in your arms
for one more time
Comment the photo
man blir så lätt berörd av det du skriver..:'/
försök att vara stark och gör så gott du kan, för både dig din familj
<3<3
Han har då iaf någon att vara väldigt stolt över, för du är och kommer alltid att vara, en ängel! :')
Finns här, och jag älskar dig, mkt och alltid. Glöm inte det! <3
Du vet var du har mig hjärtat, <3
prata någon dag?
Jagälskardigminfinaunderbaraflicka! <3
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lindback/344976967/
Visa toppen
Show footer