December
Wednesday 20 January 2010 photo 1/1
|
Att konstant vara rädd, att hela tiden vara på sin vakt, att aldrig slappna av, det tar på krafterna. Jag kan inte slappna av, jag vågar inte.. Jag är fruktansvärt rädd, rädd för allting. Att vara själv, halka och blir överskörd, mördad i sömnen.. Jag försöker med inställningen, det som händer ska ske, ödet.. Men det är svårt!
Nu när jag tänker efter så tror jag nog på ödet. Ingenting grymmare än ödet skulle kunna ta ifrån mig min pappa. Men jag förstår fortfarande inte varför.
Varför skulle min pappa få cancer?
Varför skulle min pappa dö?
Varför blev inte min pappa mer än 50 år, inte ens det?
Ödet är inte rättvist, ödet gör bara sitt jobb. Kanske hade pappa levt klart, men livet ska inte sluta innan man är femtio. Livet borde sluta av att man är för gammal.
Du borde vara här. Du borde få andas. Du borde få se hur jag och philip växer upp. Hur vi mognar och blir äldre. Jag närmar mig min död för varje sekund. Varje sekund gör ont, för varje sekund saknar jag dig och önskar att jag kunde vara i din famn. Att du kunde skydda mig från den stora världen utanför mitt huvud. Men det kan du inte, och jag vet att du är lika ledsen över det som jag är. Men du kan i alla fall se mig, hoppas jag. Jag hoppas att du sitter på ett moln och ser mig andas, växa upp, mogna, åldras och framförallt hoppas jag att det sitter på molnet och ser mig kämpar. För jag kämpar. Varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag, varje vecka, varje månad, varje år kämpar jag och försöker leva mitt liv för dig.
Jag älskar dig
Nu när jag tänker efter så tror jag nog på ödet. Ingenting grymmare än ödet skulle kunna ta ifrån mig min pappa. Men jag förstår fortfarande inte varför.
Varför skulle min pappa få cancer?
Varför skulle min pappa dö?
Varför blev inte min pappa mer än 50 år, inte ens det?
Ödet är inte rättvist, ödet gör bara sitt jobb. Kanske hade pappa levt klart, men livet ska inte sluta innan man är femtio. Livet borde sluta av att man är för gammal.
Du borde vara här. Du borde få andas. Du borde få se hur jag och philip växer upp. Hur vi mognar och blir äldre. Jag närmar mig min död för varje sekund. Varje sekund gör ont, för varje sekund saknar jag dig och önskar att jag kunde vara i din famn. Att du kunde skydda mig från den stora världen utanför mitt huvud. Men det kan du inte, och jag vet att du är lika ledsen över det som jag är. Men du kan i alla fall se mig, hoppas jag. Jag hoppas att du sitter på ett moln och ser mig andas, växa upp, mogna, åldras och framförallt hoppas jag att det sitter på molnet och ser mig kämpar. För jag kämpar. Varje sekund, varje minut, varje timme, varje dag, varje vecka, varje månad, varje år kämpar jag och försöker leva mitt liv för dig.
Jag älskar dig
Comment the photo
du kan alltid komma och prata om du vill!
glöm inte det!<3
du är stark Linda!<33
det är inte rättvist att det hände
just din pappa, men jag vet att han är
stolt över dig!
loveu (L)
och båda vi vet att han tittar på dig! älskar dig linda (L)
och hoppas du hade det skönt i malaysia !<3
finns alltid glöm aldrig det !<3
du kan komma o prata med mej när du vill!
jag kommer alltid finnas där för dej!
jag vet att han ser dej nu, och jag vet att han är super stolt över dejj gumman, för du är så underbar!!
jag saknar dejj gumman! (L)
jag finns om du vill prata !
jag saknar dej gumman !
jag älskar dej !
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linddaaa/438367645/
Visa toppen
Show footer