Saturday 28 February 2009 photo 1/2
|
Emelie Larsson
<p style="margin: 0in 0in 10pt;"><span style="mso-ansi-language: SV;">Min sista vecka har utan tvekan varit den sämsta i mitt liv. För att göra en lång histora kort så fick jag ett samtal av min förra flickväns bästa kompis som berättade att Emilie hade varit ute, blivit full och sen skickat ett sms som inte lät allt för bra till sina bästa tjejkompisar kl 6 på söndagsmorgonen. Några timmar senare hade någon människa hittat hennes handväska och mobil vid alviksbron i stockholm. Efter två, tre dagars misär fick alla höra just det ingen ville höra.<p style="margin: 0in 0in 10pt;"><span style="mso-ansi-language: SV;">Nu känns allt kallt på alla sätt och vis. Jag tror ingen som kände Emilie riktigt förstod eller va berädd på vad fan som hände. Normalt sett var hon alltid tjejen som log och skrattade mest. Hennes utstrålning kunde lyfta upp ett helt rum utan ansträgning. Hennes utstrålning har givit pokerstockholm så mycket alla fina, roliga kvällar vi har haft tillsammans på sviten . Hennes utstrålning omvandade alltid mitt griniga humör till mitt bästa humör på bara några minuter...<p style="margin: 0in 0in 10pt;"><span style="mso-ansi-language: SV;">Ändå är det så många fler som jag inte känner som garanterat uppskattade henne lika mycket som jag. Mina tankar flyger iväg till hennes stackars familj, alla hennes kompisar och alla hennes kompisar som jag inte fick chansen att lära känna eller träffa.<p style="margin: 0in 0in 10pt;"><span style="mso-ansi-language: SV;">Jag känner även en enorm ilska mot alkohol eftersom jag inte tror Emilie planerat saken, utan snarare fått en ordentlig snefylla. Alkohol kan få än ur sådan balans att det är osant, saker som aldrig skulle hända blir plötsligt möjliga. Denna gång stal den något av det käraste vi hade, vår Emilie.
// Jonas Molander
Annons