December
Monday 22 September 2008 photo 1/4
|
fuck
så kom jag till det där vägskälet ytterligare en gång.
det där vägskälet där man kan välja att tro på kärleken eller inte.
för att inte ändra på mitt dumma jag, så valde jag såklart kärleksvägen.
jag lurade mig själv ytterligare en gång, och trodde att det skulle fungera, för jag kände samma som vanligt "denna gång känns det speciellt, det är något med just den här vägen som för oss samman"
HA! trodde jag.. vägen var ljuvlig, varm och hur underbar som helst. Visst hade den sina svackor, men just denna gång hann jag aldrig bli besviken. Så fort jag trodde att jag skulle bli besviken, så kom smset, eller samtalet, och världen var enkel igen.
detta hände flera gånger på just den här vägen, vilket gjorde att jag trodde på det, på riktigt.
och jag fortsatte också att ständigt intala mig själv, att nu är det tamefan MIN tur!
sen kommer orden ingen tjej vill höra, "vi har nog lite att prata om"
visst, jag pratar gärna.. om jag är säker på att jag inte har något att oroa mig för.
och nu har jag ingen jävla aning, men jag förväntar mig det värsta, för att inte bli besviken.
men det kommer jag förstås bli ändå.
Nej, det är tamefan inte lätt. Skiter det sig denna gång, då kan jag garantera att jag väljer den andra vägen när jag kommer till detta vägskäl nästa gång.
Då skiter jag i det rent ut sagt, för jag vet redan hur det kommer sluta.
Det bara är så!
så kom jag till det där vägskälet ytterligare en gång.
det där vägskälet där man kan välja att tro på kärleken eller inte.
för att inte ändra på mitt dumma jag, så valde jag såklart kärleksvägen.
jag lurade mig själv ytterligare en gång, och trodde att det skulle fungera, för jag kände samma som vanligt "denna gång känns det speciellt, det är något med just den här vägen som för oss samman"
HA! trodde jag.. vägen var ljuvlig, varm och hur underbar som helst. Visst hade den sina svackor, men just denna gång hann jag aldrig bli besviken. Så fort jag trodde att jag skulle bli besviken, så kom smset, eller samtalet, och världen var enkel igen.
detta hände flera gånger på just den här vägen, vilket gjorde att jag trodde på det, på riktigt.
och jag fortsatte också att ständigt intala mig själv, att nu är det tamefan MIN tur!
sen kommer orden ingen tjej vill höra, "vi har nog lite att prata om"
visst, jag pratar gärna.. om jag är säker på att jag inte har något att oroa mig för.
och nu har jag ingen jävla aning, men jag förväntar mig det värsta, för att inte bli besviken.
men det kommer jag förstås bli ändå.
Nej, det är tamefan inte lätt. Skiter det sig denna gång, då kan jag garantera att jag väljer den andra vägen när jag kommer till detta vägskäl nästa gång.
Då skiter jag i det rent ut sagt, för jag vet redan hur det kommer sluta.
Det bara är så!
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linnp/270167834/
Visa toppen
Show footer