December
Tuesday 23 September 2008 photo 3/3
|
Ja, då var man där igen, ytterligare en gång. Man börjar bli veteran på det här med misslyckad kärlek.
Jag valde ytterligare en gång vägen som jag tagit förut. Men försökte att själv vara mer positiv, glad och tro mer denna gång. För allt var ju så jävla perfekt.
Men så fanns samma hinder som många av de tidigare gångerna. Jag mötte på en person som var gift med sitt jobb. Som tycker det är värdefullare att tjäna pengar än att tro på kärlek och ha viljan att ge det en chans.
Jag kände mig ytterligare än gång sämre än en lastbil.
Det är hårt, och jag är så jävla less. Jag tycker synd om mig själv, och tycker att jag får göra det några dagar. För jag vet ju att det går över snart, man har ju varit med förr.
Samma visa varje gång, man har bara lärt sig att komma över saker fortare.
Detta har resulterat i att jag under dagen funderat på det där med tillfälliga gäster i våra liv.
Dessa gäster ska ju vara guld värda, man ska uppskatta dom för alla ger oss lärdomar.
Jovisst, så är det sannerligen. Men när man är i dessa stunder hade man hellre sluppit vissa gäster. Men det är lätt att säga efteråt, för när man väl träffar denna gäst, så är denne så intressant, så man forstätter gärna pratstunden, bjuder på mer kaffe.
Tillsist känner man att personen är mer än bara gäst, kanske någon man skulle kunna bjuda in för en längre tid i ens liv.
Men gång på gång lurar man sig själv, denna gäst ville inte mer än att dricka upp kaffet, det räckte för personen att lära känna en på den korta stunden.
Pengarna lockade.. påtorna jag bjöd på kallnade och dracks aldrig upp.
Jag försöker nu se det positiva i allt. Det här om att om personen nu inte mottog påtorna jag bjöd på, så är det ju inte värt det. Då är det inte värt att jag lägger mer energi på det. Tårarna från min kind som droppar i slurken på kaffekoppen kommer i vilket fall, även om personen inte är värd mina tårar.
Det jobbigaste är, att när detta upprepas några gånger, så börjar man fråga om det är mitt kaffe som smakade jävligt illa!
Jag valde ytterligare en gång vägen som jag tagit förut. Men försökte att själv vara mer positiv, glad och tro mer denna gång. För allt var ju så jävla perfekt.
Men så fanns samma hinder som många av de tidigare gångerna. Jag mötte på en person som var gift med sitt jobb. Som tycker det är värdefullare att tjäna pengar än att tro på kärlek och ha viljan att ge det en chans.
Jag kände mig ytterligare än gång sämre än en lastbil.
Det är hårt, och jag är så jävla less. Jag tycker synd om mig själv, och tycker att jag får göra det några dagar. För jag vet ju att det går över snart, man har ju varit med förr.
Samma visa varje gång, man har bara lärt sig att komma över saker fortare.
Detta har resulterat i att jag under dagen funderat på det där med tillfälliga gäster i våra liv.
Dessa gäster ska ju vara guld värda, man ska uppskatta dom för alla ger oss lärdomar.
Jovisst, så är det sannerligen. Men när man är i dessa stunder hade man hellre sluppit vissa gäster. Men det är lätt att säga efteråt, för när man väl träffar denna gäst, så är denne så intressant, så man forstätter gärna pratstunden, bjuder på mer kaffe.
Tillsist känner man att personen är mer än bara gäst, kanske någon man skulle kunna bjuda in för en längre tid i ens liv.
Men gång på gång lurar man sig själv, denna gäst ville inte mer än att dricka upp kaffet, det räckte för personen att lära känna en på den korta stunden.
Pengarna lockade.. påtorna jag bjöd på kallnade och dracks aldrig upp.
Jag försöker nu se det positiva i allt. Det här om att om personen nu inte mottog påtorna jag bjöd på, så är det ju inte värt det. Då är det inte värt att jag lägger mer energi på det. Tårarna från min kind som droppar i slurken på kaffekoppen kommer i vilket fall, även om personen inte är värd mina tårar.
Det jobbigaste är, att när detta upprepas några gånger, så börjar man fråga om det är mitt kaffe som smakade jävligt illa!
Comment the photo
Du är så himla bra tjejen! Måste fixa den där kvällen snart :) Stora kramar!
Du klara de här, du är stark och älskade av många! älskar dig<33333
men nu har jag bestämt mig, tänker inte byta kaffesort, eller göra starkare eller svagare kaffe för att det ska passa någon annan.
Nu ska jag vara precis som jag själv vill, gentemot alla, koka kaffet som jag gillar det. (ja du förstår mig när jag pratar i gåtor) Jag ska vara den JAG är, och gå min egen väg. om jag har turen att någon för ovanlighetens skull, trevlig kis, stöter på mig på vägen, så har jag väl tur, men det är inte något jag tänker lägga energi på.
Och under vägen så har jag alltid i alla fall mina vänner och familj.
Jag älskar dig min käraste vän.. mer än ord kan säga <3
finns här gumman om du vill prata eller så. vi måste träffas snart, vilket jag säger ofta men justnu är känner jag mig upptagen, det händer grejer hela tiden och jag blir tokig påt! :s
killar.. dom vet inte vad dom går miste om gällande dig, du är hur bra som helst! <3
saknar dig!
killar verkar inte veta ett skit:P hehe! puss <3
tyvärr har jag börjat tvivla på mig själv:(
18 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linnp/270811260/
Visa toppen
Show footer