October
Saturday 27 February 2010 photo 1/2
|
*Curre*
OKEJ här kommer ett klagoupplägg som ni inte behöver läsa xD måste bara skriva av mej lite:
När jag inte har nåt att göra blir ja som i en dimma. ja hittar inte nån mening med nåt. ja finner ingen anledning till att röra på mej de lilla ja kan. för de spelar ändå ingen roll. ja finner ingen anledning till att gå ut. ja kan ändå inte göra nåt vettigt ute.. ja finner ingen anledning till att gå ut till hästarna. ja kan ändå int göra nåt me dem, eftersom att ja har samma skor inne som ute så kan ja inte hålla på me dem. MEN när jag väl kommer ut till hästarna tycker jag att det är så underbart. att få vara med de ja tycker mest om. att få den där kontakten. att känna deras varma andetag mot min kind. pillandet med deras mular i mitt hår. att bara få vara. när ja sitter här o funderar på om jag ska gå ner o plocka undan i köket så känner ja vara: varför? de känar ändå ingenting till. de ser ändå lika stökigt ut igen efter en timme. men när ja väl kommer igång är det helt ok. det känns som om jag är till nytta.. jag känner mej så patetiskt meningslös nu. Vad ska man med mej till? Ja kan ju inte göra nåt!
Ingen ber mej om hjälp att skotta fram bilen, ingen ber mej om hjälp att rida dens häst, ingen ber mej följa med till den där festen, ingen ber mej komma hem till den o bara träffas. för de vet att ja ändå kommer svara nej. de känns så tomt
OKEJ här kommer ett klagoupplägg som ni inte behöver läsa xD måste bara skriva av mej lite:
När jag inte har nåt att göra blir ja som i en dimma. ja hittar inte nån mening med nåt. ja finner ingen anledning till att röra på mej de lilla ja kan. för de spelar ändå ingen roll. ja finner ingen anledning till att gå ut. ja kan ändå inte göra nåt vettigt ute.. ja finner ingen anledning till att gå ut till hästarna. ja kan ändå int göra nåt me dem, eftersom att ja har samma skor inne som ute så kan ja inte hålla på me dem. MEN när jag väl kommer ut till hästarna tycker jag att det är så underbart. att få vara med de ja tycker mest om. att få den där kontakten. att känna deras varma andetag mot min kind. pillandet med deras mular i mitt hår. att bara få vara. när ja sitter här o funderar på om jag ska gå ner o plocka undan i köket så känner ja vara: varför? de känar ändå ingenting till. de ser ändå lika stökigt ut igen efter en timme. men när ja väl kommer igång är det helt ok. det känns som om jag är till nytta.. jag känner mej så patetiskt meningslös nu. Vad ska man med mej till? Ja kan ju inte göra nåt!
Ingen ber mej om hjälp att skotta fram bilen, ingen ber mej om hjälp att rida dens häst, ingen ber mej följa med till den där festen, ingen ber mej komma hem till den o bara träffas. för de vet att ja ändå kommer svara nej. de känns så tomt
Comment the photo
24 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linneaflod/445292780/
Visa toppen
Show footer