Tuesday 26 August 2008 photo 1/1
|
Flickan och pojken låg på berget och tittade upp mot stjärnorna.
Dom firade sin ett-årsdag.
Flickan: Du vet att jag älskar dig mest av allt och kommer alltid göra det.
Pojken: Jo jag vet.
Flickan: Bra
Sen så gick det ett par sekunder. Flickan tog tag i pojkens hand men han ryckte dän
den.
Flickan: Älskar du mig då?
Pojken svarade inte.
Hon frågade igen:
Älskar du mig?
Pojken: Nej det gör jag inte fattar du inte det?
Flickan blev så himla ledsen. Och slog till Pojken och sprang iväg.
Killen låg kvar. Hade han verkligen sagt att han inte älskade henne längre?
Han funderade länge och reste sig upp försökte springa efter, hon hade komigt förlångt.
Det hjälpte inte hur han än skrek. Det var försent flickan var långt där framme.
Flickan hade precis komigt hem och lagt sig bekvemt i sin säng. Hon skulle presic blunda.
Och så såg hon en stjärna falla, utanför hennes fönster. Och blunade hårt och önskade sig något. Äsh hon trodde ju ändå inte på stjärnfall. Men önska kan man ju alltid göra.
hon kände hur en tår rann ner för hennes kind. Sen sommnade hon..
Pojken hade också set den falande stjärnan. Han önskade att flickan skulle förlåta honom nästa dag i skolan.
Pojken kände sig plötsligt yr och vimsig han orkade inte gå den sista vägen hem. Och somnade i skogen.
[[NästaDag]]
Flickan satte sig upp i sängen. Tog på sig sina vanliga kläder borstade håret,
Gick ner och åt frukost. Plötsligt sa hennes mamma:
Är inte det Johan som är på första sidan på tidningen
Flickan tittade på tidningen. Plötsligt rann en tår ner för hennes kind.
Hon läste tyst för sig själv:
Femtonåriga Johan Andersson hittades sent igår kväll död i skogen inte långt ifrån
Uddeberget i centrala Malmö. Med ett hack i vänster bröst. Läs mer på sida 12.
Flickan tittade upp på sin mamma. Och sen sprang hon ut genom dörren racka väggen till
berget dom var vid igår. (Uddeberget) Där låg han. runt omkring var massor Polis män.
Hon sa att hon verkligen måste se honom en sista gång. Hon gick under den gula tejpen och sate sig på
knä brevid honom.
Förlåt Johan, det var inte menningen jag var så himla arg. och jag trodde inte på strjänfall.
Hon kramade honom hårt och länge, sen kände hon något som prasslade i hans bakfika.
Det var en lapp dom det stod: Du vet att jag älskar dig mest av allt och kommer alltid göra det.
Kopiera deta om du inte vill att deta ska hända dig och din kille på eran ett-årsdag,
och lova dig själv att aldrig önska att någon kommer dö om du ser ett stjärnfall man vet aldrig ifall det slår in..
Dom firade sin ett-årsdag.
Flickan: Du vet att jag älskar dig mest av allt och kommer alltid göra det.
Pojken: Jo jag vet.
Flickan: Bra
Sen så gick det ett par sekunder. Flickan tog tag i pojkens hand men han ryckte dän
den.
Flickan: Älskar du mig då?
Pojken svarade inte.
Hon frågade igen:
Älskar du mig?
Pojken: Nej det gör jag inte fattar du inte det?
Flickan blev så himla ledsen. Och slog till Pojken och sprang iväg.
Killen låg kvar. Hade han verkligen sagt att han inte älskade henne längre?
Han funderade länge och reste sig upp försökte springa efter, hon hade komigt förlångt.
Det hjälpte inte hur han än skrek. Det var försent flickan var långt där framme.
Flickan hade precis komigt hem och lagt sig bekvemt i sin säng. Hon skulle presic blunda.
Och så såg hon en stjärna falla, utanför hennes fönster. Och blunade hårt och önskade sig något. Äsh hon trodde ju ändå inte på stjärnfall. Men önska kan man ju alltid göra.
hon kände hur en tår rann ner för hennes kind. Sen sommnade hon..
Pojken hade också set den falande stjärnan. Han önskade att flickan skulle förlåta honom nästa dag i skolan.
Pojken kände sig plötsligt yr och vimsig han orkade inte gå den sista vägen hem. Och somnade i skogen.
[[NästaDag]]
Flickan satte sig upp i sängen. Tog på sig sina vanliga kläder borstade håret,
Gick ner och åt frukost. Plötsligt sa hennes mamma:
Är inte det Johan som är på första sidan på tidningen
Flickan tittade på tidningen. Plötsligt rann en tår ner för hennes kind.
Hon läste tyst för sig själv:
Femtonåriga Johan Andersson hittades sent igår kväll död i skogen inte långt ifrån
Uddeberget i centrala Malmö. Med ett hack i vänster bröst. Läs mer på sida 12.
Flickan tittade upp på sin mamma. Och sen sprang hon ut genom dörren racka väggen till
berget dom var vid igår. (Uddeberget) Där låg han. runt omkring var massor Polis män.
Hon sa att hon verkligen måste se honom en sista gång. Hon gick under den gula tejpen och sate sig på
knä brevid honom.
Förlåt Johan, det var inte menningen jag var så himla arg. och jag trodde inte på strjänfall.
Hon kramade honom hårt och länge, sen kände hon något som prasslade i hans bakfika.
Det var en lapp dom det stod: Du vet att jag älskar dig mest av allt och kommer alltid göra det.
Kopiera deta om du inte vill att deta ska hända dig och din kille på eran ett-årsdag,
och lova dig själv att aldrig önska att någon kommer dö om du ser ett stjärnfall man vet aldrig ifall det slår in..
Comment the photo
<333
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linsan-93/259301431/