Wednesday 14 October 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Har du någongång kännt att ingenting känns rätt, allt är bara skit, varenda jävel kollar snett. Har du bett om hjälp, men ingen vill hjälpa.
Jag kan inte tänka klart, mina tankar dödar mig, fan jag skriker efter hjälp men ingen vill höra mig.
För alla bara skrattar och pekar och snackar, folk trampar ner mig som en dörrmatta.
Jag ber till min gud om ett eget himmelrike, för snart har jag livet på botten.
För alla mina spöken, dom besöker min själ och förstör mina dagar, fan jag önskar att du var här.
Jag är fast här på jorden. Besegrad av högre makter, vill lämna denna värld , flyga högt över landet.
Mina vingar brast, mitt sinne blev förstört, ingen vill förstå, det finns ingen som fattar.
Hur känns det att leva ensam med känslan att alla hatar mig, jag har aldrig blivit älskad.
Vinden kan vända men pass på att vänta idag ska det hända, jag är trött på att kämpa.
För alla trycker ner mig, jag ställer mig frågan. Finns ingenting kvar, ni har släckt denna låga.
Jag fäller mina tårar, och detta är slutet. Sluter mina ögon och välkomnar ljuset.
Jag ställer en fråga, vad har ni emot mig. Jag svär jag talar sanning, men ni vägrar att tro mig.
Ser ni hur jag gråter, se ni hur jag lider, tårfyllda ögon och ett hjärta som svider.
Tillbaks på ruta ett, allt känns som förr. Nu står jag här och bankar på livets stora dörr.
Jag sitter och drömmer, drömmer om hoppet, jag drömmer att jag hoppar, det känns i hela kroppen.
En kamp mellan mig, mig och livet.
Direkt när jag mår dåligt får jag nya mediciner, jag älskar dej, jag hatar dej, jag saknar dej,, jag glömmer dej.
Jag älskar att jag hatar dej, jag saknar att jag glömmer dej. Jag fattar inte varför, jag fattar inte nu.
Jag hade ju en livsglöd, men den har brunnit ut.
Vill du prata med mig, får du prata med min kista, känner du vinden pustar är det jag som viskar.
Ensam...
Pulsen faller ner, kom och bär min bår.
Sträck ut din hand och lyft mig härifrån.
Sluter mina ögon, ljuset kom emot mig.
Allt blev så lugnt och tyst, du måste tro mig.
Mina tankar som jag dränker i bläck, resan jag ska ta blir en enkel biljett.
All smärta, det finns för många minnen här.
Fattar ingenting, du var min tvillingsjäl.
Allt som vi byggt upp bara ramla ihop. Vi två som skulle bli gamla ihop.
Jag var sjuk, hur kan det sluta såhär?
Vänd dej till gud, tänd ett ljus för min själ.
Det kan inte vara sant, tårarna bara rinner.
Kom ihåg nu min vän, för jag är borta med vinden.
Du finns i min kropp, du var som blod för mig.
Det finns inget hopp, mitt hjärta slog för dej.
Svårt att förstå, när alla andra tittar på.
Om ni kunde se inom mig, rakt in i mitt blödande hjärta.
Skulle ni se en viss smärta, men också ett vackert minne.
Du lärde mig att tro på kärlek, men du lärde mig aldrig det där om svek.
Det enda jag vill höra, är att du viskar dom tre orden i mitt öra.
Det enda jag vill ha med att göra är du, så låt mig få komma.
Vill inte glömma eller bara fortsätta drömma.
För jag vill vara med MIN ängel!
Du ser din egna spegelbild i mina tårfyllda ögon.
Vad som än händer kommer ingenting någonsin kunna förändra det jag känner.
Finns alltid tätt intill dej, även om du knuffar iväg min kärlek.
För evigt enade, vad var det du menade?
Mitt hjärta ropar på dej, mitt hjärta vill känna din värme. Såsom det var.
Ta min kalla hand, flyg med mig till fjärran land.
Mitt hjärta svider, hela min kropp lider.
Dina ord älskling, vart är dom?
Du lovade att aldrig svika mig, du har just krossat mitt hjärta.
Du lovade att aldrig lämna mig, du har just spottat och trampat på mig.
Du lovade att lyssna, du har just kastat blod på mig och tagit min lycka.
Du har just ljugit för mig, kom fram och berätta.
Våran kärlek var äkta, våran kärlek var stark. Tillsammans var vi oslagbara.
En storm tog oss åt var sitt håll, jag hade ingen kontroll.
Men nu säger du att det inte spelar någon roll, allt är meningslöst.
Du stänger ute allt jag hade, men det kan inte jag.
Nu ligger jag i min bädd, ensam och rädd.
Nu är jag den som ler, men jag gråter när ingen ser.
Nu är allt ett stort mörker, endast du kan tända lampan.
Tänd den för min skull, ta mig i din famn.
Lägg dej brevid mig i min bädd, så slipper jag känna mig rädd, så slipper jag alla problem, då slipper jag gråta när ingen ser.
> Då är jag världens lyckligaste människa..!
Jag kan inte tänka klart, mina tankar dödar mig, fan jag skriker efter hjälp men ingen vill höra mig.
För alla bara skrattar och pekar och snackar, folk trampar ner mig som en dörrmatta.
Jag ber till min gud om ett eget himmelrike, för snart har jag livet på botten.
För alla mina spöken, dom besöker min själ och förstör mina dagar, fan jag önskar att du var här.
Jag är fast här på jorden. Besegrad av högre makter, vill lämna denna värld , flyga högt över landet.
Mina vingar brast, mitt sinne blev förstört, ingen vill förstå, det finns ingen som fattar.
Hur känns det att leva ensam med känslan att alla hatar mig, jag har aldrig blivit älskad.
Vinden kan vända men pass på att vänta idag ska det hända, jag är trött på att kämpa.
För alla trycker ner mig, jag ställer mig frågan. Finns ingenting kvar, ni har släckt denna låga.
Jag fäller mina tårar, och detta är slutet. Sluter mina ögon och välkomnar ljuset.
Jag ställer en fråga, vad har ni emot mig. Jag svär jag talar sanning, men ni vägrar att tro mig.
Ser ni hur jag gråter, se ni hur jag lider, tårfyllda ögon och ett hjärta som svider.
Tillbaks på ruta ett, allt känns som förr. Nu står jag här och bankar på livets stora dörr.
Jag sitter och drömmer, drömmer om hoppet, jag drömmer att jag hoppar, det känns i hela kroppen.
En kamp mellan mig, mig och livet.
Direkt när jag mår dåligt får jag nya mediciner, jag älskar dej, jag hatar dej, jag saknar dej,, jag glömmer dej.
Jag älskar att jag hatar dej, jag saknar att jag glömmer dej. Jag fattar inte varför, jag fattar inte nu.
Jag hade ju en livsglöd, men den har brunnit ut.
Vill du prata med mig, får du prata med min kista, känner du vinden pustar är det jag som viskar.
Ensam...
Pulsen faller ner, kom och bär min bår.
Sträck ut din hand och lyft mig härifrån.
Sluter mina ögon, ljuset kom emot mig.
Allt blev så lugnt och tyst, du måste tro mig.
Mina tankar som jag dränker i bläck, resan jag ska ta blir en enkel biljett.
All smärta, det finns för många minnen här.
Fattar ingenting, du var min tvillingsjäl.
Allt som vi byggt upp bara ramla ihop. Vi två som skulle bli gamla ihop.
Jag var sjuk, hur kan det sluta såhär?
Vänd dej till gud, tänd ett ljus för min själ.
Det kan inte vara sant, tårarna bara rinner.
Kom ihåg nu min vän, för jag är borta med vinden.
Du finns i min kropp, du var som blod för mig.
Det finns inget hopp, mitt hjärta slog för dej.
Svårt att förstå, när alla andra tittar på.
Om ni kunde se inom mig, rakt in i mitt blödande hjärta.
Skulle ni se en viss smärta, men också ett vackert minne.
Du lärde mig att tro på kärlek, men du lärde mig aldrig det där om svek.
Det enda jag vill höra, är att du viskar dom tre orden i mitt öra.
Det enda jag vill ha med att göra är du, så låt mig få komma.
Vill inte glömma eller bara fortsätta drömma.
För jag vill vara med MIN ängel!
Du ser din egna spegelbild i mina tårfyllda ögon.
Vad som än händer kommer ingenting någonsin kunna förändra det jag känner.
Finns alltid tätt intill dej, även om du knuffar iväg min kärlek.
För evigt enade, vad var det du menade?
Mitt hjärta ropar på dej, mitt hjärta vill känna din värme. Såsom det var.
Ta min kalla hand, flyg med mig till fjärran land.
Mitt hjärta svider, hela min kropp lider.
Dina ord älskling, vart är dom?
Du lovade att aldrig svika mig, du har just krossat mitt hjärta.
Du lovade att aldrig lämna mig, du har just spottat och trampat på mig.
Du lovade att lyssna, du har just kastat blod på mig och tagit min lycka.
Du har just ljugit för mig, kom fram och berätta.
Våran kärlek var äkta, våran kärlek var stark. Tillsammans var vi oslagbara.
En storm tog oss åt var sitt håll, jag hade ingen kontroll.
Men nu säger du att det inte spelar någon roll, allt är meningslöst.
Du stänger ute allt jag hade, men det kan inte jag.
Nu ligger jag i min bädd, ensam och rädd.
Nu är jag den som ler, men jag gråter när ingen ser.
Nu är allt ett stort mörker, endast du kan tända lampan.
Tänd den för min skull, ta mig i din famn.
Lägg dej brevid mig i min bädd, så slipper jag känna mig rädd, så slipper jag alla problem, då slipper jag gråta när ingen ser.
> Då är jag världens lyckligaste människa..!
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linzonee/416982111/