May
Saturday 6 September 2008 photo 1/2
|
Vi träffades i bottenlöst vatten hon simmade helst ensam för att rädslan att lita på någon annan var för stor, hon hade fått alldeles för många kallsupar i livet, Lyckan att älska var inte längre värd risken att drunkna så då simmade hon själv, hon hade lovat sig själv att aldrig bli så beroende av en annan människa att hon när han släppte taget helt mist sin förmåga att simma, Respekten för kärlekens låga var nu så stor att hon inte ens simmade i närheten av andra men jag som skådade denna skönhet gav aldrig upp hoppet, många mil i tron på kärleken, jag simmade jag kom närmare och närmare, Hon blev mer och mer påmind om min närvaro, Till slut saktade hon omedvetet in och jag kom henne in på livet, löftena jag gav var fler än jag någonsin givit en annan människa tidigare, Kärleken blommade ut som en näckros i full blom, Jag hade simmat färdigt i livet för jag visste att jag aldrig skulle släppa taget om denna skönhet, Våra kroppar lekte med varann som om de aldrig fått en smekning tidigare,
Då lärde jag känna lyckan för första gången på riktigt allvar, Men då släppte hon taget så plötsligt att jag inte hann ta ett endaste andetag innan jag sjönk, Jag gjorde några förtvivlade försök att nå ytan men jag sjönk som en livlös sten, det som jag hellre skulle dö för än att låta det hända henne en gång till drabbade istället mig med full kraft.
Jag drunknade....
Då lärde jag känna lyckan för första gången på riktigt allvar, Men då släppte hon taget så plötsligt att jag inte hann ta ett endaste andetag innan jag sjönk, Jag gjorde några förtvivlade försök att nå ytan men jag sjönk som en livlös sten, det som jag hellre skulle dö för än att låta det hända henne en gång till drabbade istället mig med full kraft.
Jag drunknade....
Visa toppen
Show footer