Saturday 13 December 2008 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
Du sa "realism"
när jag föll och flög på samma gång.
Jag sov i fantasi och skrev en sång
och du stod suckande och iakttog min dans
för nåt som egentligen inte fanns.
Jag skrek "poesi!"
och du stod kvar på jorden och såg på.
Du log och jag försökte nog förstå,
men jag stod fångad i min drömda sagovärld
och flängde runt i fnoskig flärd
Och nu så står jag ensam här bland brända skepp
och körda lopp,
bland molnen finns det hopp,
men på jorden står min kropp.
Och min kärlek finns minst tretton trappor opp.
I min drömda sagovärld
Du sa "altruism",
ett svårt ord som jag inte kände till.
I min värld får jag göra som jag vill,
så jag gick fram och sa du, dig vill jag ha,
jag fick en kram och allt var bra.
Så jag skrek "romantik!",
och du var nykter nog att säga kom,
jag har någonting vi måste prata om.
Och nykter utav vin och full av längtan är det lätt
att säga fel och tänka rätt.
Och jag darrade av skräck
när du sa "välkommen till verklighetens land,
här hostar vi i sot och svett och sand.
Här kan vi leva som dom vänner som vi är
bland alla andra som är här."
Annons