Thursday 22 January 2009 photo 4/52
|
Det Blev Två dikter idah
Dikt 1
Ge mig hopp och ge mig kraft.
Ge mig allt jag aldrig haft.
Ge mig liv och ge mig tro.
Ge mig någanstans där jag kan finna ro.
Ge mig styrka och ge mig mod.
Ge mig den kärlek som bara du förstod,
Så ska jag en vacker dag förstå,
Att kärlek är inget man ror på.
Den bara finns där,
och är till för den du håller kär.
Jag är den som din smärta slukar,
Den som dina goda känslor brukar.
Jag är den som får ditt onda att försvinna,
och allt ditt goda att vinna.
Jag är skapad och till för dig,
Och du detsamma för mig.
Dikt 2
Jag känner en gnutta av mod,
Ändå rinner det tårar av blod.
Jag faller sakta men säkert mot ett plågsamt år.
Men det är ingen som förstår,
Vad jag egentligen tycker och tänker,
Om allt som glittrar och blänker.
Dikt 1
Ge mig hopp och ge mig kraft.
Ge mig allt jag aldrig haft.
Ge mig liv och ge mig tro.
Ge mig någanstans där jag kan finna ro.
Ge mig styrka och ge mig mod.
Ge mig den kärlek som bara du förstod,
Så ska jag en vacker dag förstå,
Att kärlek är inget man ror på.
Den bara finns där,
och är till för den du håller kär.
Jag är den som din smärta slukar,
Den som dina goda känslor brukar.
Jag är den som får ditt onda att försvinna,
och allt ditt goda att vinna.
Jag är skapad och till för dig,
Och du detsamma för mig.
Dikt 2
Jag känner en gnutta av mod,
Ändå rinner det tårar av blod.
Jag faller sakta men säkert mot ett plågsamt år.
Men det är ingen som förstår,
Vad jag egentligen tycker och tänker,
Om allt som glittrar och blänker.
Comment the photo
7 comments on this photo