Okej, ärligt talat nu talar jag ut lite här:

Det har gått tre veckor sen den värsta dagen på länge.
Okej klart jag har insett att livet går vidare och att allting tar slut förr eller senare. Men jag kan verkligen inte gå vidare. Inte ens om jag fick typ Mr.E elr vem som helst skulle det funka, jag behöver dej. just DEJ !

Snälla jag ber dej på mina bara knän, försök få allting att kännas rätt, för jag behöver dej verkligen.
Har insett att hur mycket jag än går vidare, kommer allting tillbaka till dej. Tänker på allt vi har gjort, på hur det känns att kyssa dej och hur det känns när jag höll din hand. Idag när jag åkte bil hem från matchen, jämnförde jag bara det när jag satt i den trånga taxin med dej.

Du finns där i allting jag gör, jag klarar mej inte utan dej. Det har knappt gått en dag utan att jag gråter sen jag slutade träffa dej.
Jag behöver verkligen dej för att funka, allting jag ser, ser jag någonting som saknar dej. Saknar allt som har med dej att göra, jag BEHÖVER DEJ MER ÄN JAG ÄLSKAR DEJ OCH JAG ÄLSKAR DEJ SÅ HIMMLA MYCKET och föresten du vet jag vill ha dej ! <3

Snälla kan du inte säga till mej på msn att vi träffas igen, får isåfall skulle jag kunna leva vidare, för just nu fungerar ingenting. Ingen kan ersätta dej, snälla låt mej inte behöva fira jul på så sätt som jag firade min födelsedag. Vetandes att jag inte skulle få dej.

Man ska inte springa efter bussar eller killar...det kommer hela tiden nya.