Tuesday 12 November 2013 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
FRÅN NE~
industriella revolutionen, term som avser omvälvningen från agrarsamhälle till industrisamhälle, i första hand i Storbritannien men även industrisamhällets genombrott i andra länder. I uttrycket ligger också att denna omvälvning skett under kort tid. Begreppet är centralt inom den ekonomiska historien, men såväl begrepp som förlopp och orsakssammanhang är omdiskuterade.
Uttrycket industriella revolutionen vann på 1880-talet spridning genom Arnold Toynbee (1852–83) som en karakteristik av utvecklingen i Storbritannien 1760–1840. Under dessa årtionden uppstod ett fabrikssystem grundat på mekanisering, med ångmaskinen och utbyggd vattenkraft (först i form av vattenhjul och senare i form av turbiner) som drivkraft, ett nytt kommunikationssystem med kanaler, järnvägar, elektrisk telegraf och växande industristäder.
Den industriella revolutionen innebar helt nya inslag av teknisk och organisatorisk art, vilka utvecklades parallellt men oberoende av varandra, sammanstrålade i brittisk ekonomi och skapade en ny typ av samhälle under loppet av några decennier. Vid tiden för franska revolutionen och under den följande krigsperioden gick den industriella revolutionen in i ett mer intensivt skede. Effekterna spreds till omvärlden från 1820-talet.
industriella revolutionen. En enkel typ av valsverk fanns redan omkring 1600 i England. I ett valsverk passerar det glödande smältstycket flera gånger genom ett system av horisontellt och vertikalt roterande valsar, konstruerade för att forma olika produkter (från grova balkar till tunna plåtar eller tråd). Arbetet i valsverkets hetta var mycket tungt. Kolrök från upphettningshärdarna blandades med vattenånga från kylningen av valsar och lager. Adolph von Menzels målning från 1875 (Nationalgalerie...
Lennart Schön
Förändrad teknik
I centrum för den industriella revolutionen stod ökad användning av stenkol, förändringar inom järnhanteringen samt utvecklingen av ång- och textilmaskiner. Stenkol hade sedan 1500-talet fått ökad betydelse inom både industri och hushåll i trädbristens England. Under 1700-talet utvecklades processer med koks från stenkol som ersättning för träkol i järnframställningen. Därigenom blev regioner med kol- och järntillgångar centra för industriell utveckling, och produktionen av såväl tackjärn som smidbart järn ökade dramatiskt.
Ångmaskinen användes ursprungligen för att driva vattenpumpar vid kolgruvorna men utvecklades framför allt genom James Watts insatser till en mer allmänt användbar kraftmaskin. Kraftbehovet ökade under slutet av 1700-talet inom den snabbt växande textiltillverkningen. Arbetsbesparande innovationer hade under 1700-talet införts inom den hantverksmässiga produktionen med John Kays flygande skyttel och James Hargreaves' spinning jenny.
Under slutet av 1700-talet kom maskiner drivna av mekanisk kraft. Genom Richard Arkwrights vattenkraftsdrivna spinnmaskin (engelska water-frame), Samuel Cromptons ytterligare utvecklade spinnmaskin (engelska spinning mule) och Edmund Cartwrights mekaniska vävstol revolutionerades textilindustrin.
Den industriella revolutionen förde med sig våldsamma ökningar i användningen av t.ex. kol, järn och bomull. Perioden innebar också accelererad befolkningstillväxt, ökad handel och tillväxt i inkomster och investeringar. Mot bakgrund av den långsamma förändringstakten under föregående århundraden framstår den industriella revolutionen som enastående i historien.
industriella revolutionen. Den industriella revolutionens ledande sektor var bomullsindustrin, vars förutsättning var import av råvaran. Huvudproduktionsområdet låg i de amerikanska sydstaterna och i Västindien. New Orleans blev ett centrum för bomullshandeln och bomullsexporten under 1800-talet. I Storbritannien kom bomullsindustrin först att utvecklas inom Lancashireområdet, och massproducerade bomullsvaror såldes över hela världen. Kapitalet drogs till bomullsindustrin. Degas målning visar bomullsbör...
Bakomliggande orsaker och följder
Som orsaker till den accelererade industriella produktionen och tekniska utvecklingen i Storbritannien har framhållits: befolkningstillväxten under 1700-talet; jordbrukets omvandling med ökad produktivitet, vilket ledde till att en mindre andel av befolkningen sysselsattes i jordbruksarbete samtidigt som efterfrågan på industriprodukter kunde öka; handelns utveckling, som skapade växande marknader för brittisk industri och en försörjning av råvaror till sjunkande priser (där i synnerhet importen av bomull spelade en framträdande roll); den inhemska tillgången på nya strategiska råvaror som kol och järn; det brittiska samhällets institutioner, som tidigt gav stort utrymme för marknadsekonomi och social rörlighet.
Den industriella revolutionen innebar en avgörande vändpunkt i samhällsutvecklingen, och blev inledningen till modern tillväxt. I den meningen är den industriella revolutionen inte endast en bestämd historisk process i Storbritannien utan ett generellt giltigt begrepp. Förändringen innebär att kapital ersätter arbete inom industriproduktionen, att kunskap och vetenskap används systematiskt, att produktionen inriktas på masskonsumtion, att industrins andel av sysselsättningen ökar, att urbaniseringen ökar och att nya sociala förhållanden skapas. Industriella revolutionen innebär uppkomsten av ett industrisamhälle.
Spridning
Den industriella revolutionen är en globalt fortlöpande process som spritts under 1800- och 1900-talen. Samtidigt har formerna förändrats. Under första hälften av 1800-talet spreds industrialiseringen med fabrikssystem och järnvägsbyggande till områden i Europa och Nordamerika som var relativt närbelägna Storbritannien och hade likartade förutsättningar. Under andra hälften av 1800-talet skedde en ytterligare spridning med snabbare industriell utveckling inom en vidgad cirkel i Europa (inbegripet Sverige), i Nordamerika och i Japan. I början av 1900-talet ökade industrialiseringen också i t.ex. delar av Sydamerika och Indien. Samtidigt ändrade den karaktär.
Omvälvande förändringar inträffade under senare delen av 1800-talet inom kemisk industri och inom processer som stål- och pappersframställning samt inom krafttekniken med utvecklingen av elektrotekniken och förbränningsmotorn. Nya branscher blev ledande i den industriella tillväxten, storleken på anläggningar och företag ökade och betydelsen av vetenskap och ingenjörskunnande växte. Industrialiseringen kom därvid att ställa högre krav på samhällets infrastruktur i fråga om politisk stabilitet och fungerande marknader, kommunikationer, utbildningsväsende etc.
Spridningen till områden med annorlunda institutioner än de västeuropeiska innebar också att starka spänningar mellan tradition och modernisering uppstod och komplicerade industrisamhällets sociala konflikter. Det kom särskilt till uttryck i Ryssland, där den industriella revolutionen kom att föras vidare inom Sovjetstatens planekonomi.
En ny acceleration i industrialiseringens spridning inträdde under decennierna efter andra världskriget med betydande industriella genombrott framför allt i Öst- och Sydöstasien. Samtidigt fick i synnerhet elektronikens utveckling revolutionerande återverkningar inom industriproduktion och kommunikationer.
industriella revolutionen. Den industriella revolutionen medförde strukturförändringar i världsekonomin. Japan övergav sin feodala struktur i och med Meijirestaurationen 1868 till förmån för en kapitalistiskt inriktad ekonomi. Uppbyggnaden av ett industriellt, högteknologiskt samhälle har sedan dess varit mycket stark. Särskilt efter 1960-talet har den snabba industriella utvecklingen i Japan betecknats som "det japanska undret". Bilden föreställer en japansk arbetare som med hjälp av en kontrollpanel...
Teoretiska modeller
Diskussionen om spridningen av den industriella revolutionen kom från 1960-talet att i hög grad utgå från Walt W. Rostows begrepp take-off. Inom en generell modell för långsiktig samhällsutveckling utgjorde take-off det avgörande steget från traditionellt jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Kraftigt ökade investeringar tillmättes en avgörande betydelse för take-off.
Nya beräkningar av nationalräkenskaperna i bl.a. Storbritannien visade emellertid att investeringarna under den industriella revolutionen inte ökade så kraftigt som tidigare gjorts gällande. Kritiker av begreppet industriella revolutionen har hävdat att kontinuiteten ger ett mera relevant perspektiv på utvecklingen än de revolutionerande sprången. Inte minst har den sedan 1970-talet ökade forskningen kring protoindustrialiseringen, dvs. industriell produktion inom agrarsamhället, betonat betydelsen av det förindustriella samhällets förhållanden för möjligheter till en framgångsrik industrialisering.
Nya preciseringar av omvälvningarna under den industriella revolutionen har också framförts. Alexander Gerschenkron har hävdat att industriella genombrott karakteriserats av tillväxt för nya tillverkningar och tillbakagång för gamla. Denna strukturförändring (engelska the great spurt) har lagt grunden för tillväxt i inkomster och investeringar och därmed till en omvandling av hela samhället. Diskontinuiteten var särskilt markant inom de nationer i centrala och östra Europa som industrialiserades under senare delen av 1800-talet. Samtidigt fick institutionella förändringar, med staten som aktiv part i skeendet, en stor betydelse för industrialiseringen. Därigenom kom förloppet också att markant avvika från den brittiska industrialiseringen.
Länk till en annan sida med industriella revolutionen~
http://www.historia2.se/historia123/
industriella revolutionen, term som avser omvälvningen från agrarsamhälle till industrisamhälle, i första hand i Storbritannien men även industrisamhällets genombrott i andra länder. I uttrycket ligger också att denna omvälvning skett under kort tid. Begreppet är centralt inom den ekonomiska historien, men såväl begrepp som förlopp och orsakssammanhang är omdiskuterade.
Uttrycket industriella revolutionen vann på 1880-talet spridning genom Arnold Toynbee (1852–83) som en karakteristik av utvecklingen i Storbritannien 1760–1840. Under dessa årtionden uppstod ett fabrikssystem grundat på mekanisering, med ångmaskinen och utbyggd vattenkraft (först i form av vattenhjul och senare i form av turbiner) som drivkraft, ett nytt kommunikationssystem med kanaler, järnvägar, elektrisk telegraf och växande industristäder.
Den industriella revolutionen innebar helt nya inslag av teknisk och organisatorisk art, vilka utvecklades parallellt men oberoende av varandra, sammanstrålade i brittisk ekonomi och skapade en ny typ av samhälle under loppet av några decennier. Vid tiden för franska revolutionen och under den följande krigsperioden gick den industriella revolutionen in i ett mer intensivt skede. Effekterna spreds till omvärlden från 1820-talet.
industriella revolutionen. En enkel typ av valsverk fanns redan omkring 1600 i England. I ett valsverk passerar det glödande smältstycket flera gånger genom ett system av horisontellt och vertikalt roterande valsar, konstruerade för att forma olika produkter (från grova balkar till tunna plåtar eller tråd). Arbetet i valsverkets hetta var mycket tungt. Kolrök från upphettningshärdarna blandades med vattenånga från kylningen av valsar och lager. Adolph von Menzels målning från 1875 (Nationalgalerie...
Lennart Schön
Förändrad teknik
I centrum för den industriella revolutionen stod ökad användning av stenkol, förändringar inom järnhanteringen samt utvecklingen av ång- och textilmaskiner. Stenkol hade sedan 1500-talet fått ökad betydelse inom både industri och hushåll i trädbristens England. Under 1700-talet utvecklades processer med koks från stenkol som ersättning för träkol i järnframställningen. Därigenom blev regioner med kol- och järntillgångar centra för industriell utveckling, och produktionen av såväl tackjärn som smidbart järn ökade dramatiskt.
Ångmaskinen användes ursprungligen för att driva vattenpumpar vid kolgruvorna men utvecklades framför allt genom James Watts insatser till en mer allmänt användbar kraftmaskin. Kraftbehovet ökade under slutet av 1700-talet inom den snabbt växande textiltillverkningen. Arbetsbesparande innovationer hade under 1700-talet införts inom den hantverksmässiga produktionen med John Kays flygande skyttel och James Hargreaves' spinning jenny.
Under slutet av 1700-talet kom maskiner drivna av mekanisk kraft. Genom Richard Arkwrights vattenkraftsdrivna spinnmaskin (engelska water-frame), Samuel Cromptons ytterligare utvecklade spinnmaskin (engelska spinning mule) och Edmund Cartwrights mekaniska vävstol revolutionerades textilindustrin.
Den industriella revolutionen förde med sig våldsamma ökningar i användningen av t.ex. kol, järn och bomull. Perioden innebar också accelererad befolkningstillväxt, ökad handel och tillväxt i inkomster och investeringar. Mot bakgrund av den långsamma förändringstakten under föregående århundraden framstår den industriella revolutionen som enastående i historien.
industriella revolutionen. Den industriella revolutionens ledande sektor var bomullsindustrin, vars förutsättning var import av råvaran. Huvudproduktionsområdet låg i de amerikanska sydstaterna och i Västindien. New Orleans blev ett centrum för bomullshandeln och bomullsexporten under 1800-talet. I Storbritannien kom bomullsindustrin först att utvecklas inom Lancashireområdet, och massproducerade bomullsvaror såldes över hela världen. Kapitalet drogs till bomullsindustrin. Degas målning visar bomullsbör...
Som orsaker till den accelererade industriella produktionen och tekniska utvecklingen i Storbritannien har framhållits: befolkningstillväxten under 1700-talet; jordbrukets omvandling med ökad produktivitet, vilket ledde till att en mindre andel av befolkningen sysselsattes i jordbruksarbete samtidigt som efterfrågan på industriprodukter kunde öka; handelns utveckling, som skapade växande marknader för brittisk industri och en försörjning av råvaror till sjunkande priser (där i synnerhet importen av bomull spelade en framträdande roll); den inhemska tillgången på nya strategiska råvaror som kol och järn; det brittiska samhällets institutioner, som tidigt gav stort utrymme för marknadsekonomi och social rörlighet.
Den industriella revolutionen innebar en avgörande vändpunkt i samhällsutvecklingen, och blev inledningen till modern tillväxt. I den meningen är den industriella revolutionen inte endast en bestämd historisk process i Storbritannien utan ett generellt giltigt begrepp. Förändringen innebär att kapital ersätter arbete inom industriproduktionen, att kunskap och vetenskap används systematiskt, att produktionen inriktas på masskonsumtion, att industrins andel av sysselsättningen ökar, att urbaniseringen ökar och att nya sociala förhållanden skapas. Industriella revolutionen innebär uppkomsten av ett industrisamhälle.
Den industriella revolutionen är en globalt fortlöpande process som spritts under 1800- och 1900-talen. Samtidigt har formerna förändrats. Under första hälften av 1800-talet spreds industrialiseringen med fabrikssystem och järnvägsbyggande till områden i Europa och Nordamerika som var relativt närbelägna Storbritannien och hade likartade förutsättningar. Under andra hälften av 1800-talet skedde en ytterligare spridning med snabbare industriell utveckling inom en vidgad cirkel i Europa (inbegripet Sverige), i Nordamerika och i Japan. I början av 1900-talet ökade industrialiseringen också i t.ex. delar av Sydamerika och Indien. Samtidigt ändrade den karaktär.
Omvälvande förändringar inträffade under senare delen av 1800-talet inom kemisk industri och inom processer som stål- och pappersframställning samt inom krafttekniken med utvecklingen av elektrotekniken och förbränningsmotorn. Nya branscher blev ledande i den industriella tillväxten, storleken på anläggningar och företag ökade och betydelsen av vetenskap och ingenjörskunnande växte. Industrialiseringen kom därvid att ställa högre krav på samhällets infrastruktur i fråga om politisk stabilitet och fungerande marknader, kommunikationer, utbildningsväsende etc.
Spridningen till områden med annorlunda institutioner än de västeuropeiska innebar också att starka spänningar mellan tradition och modernisering uppstod och komplicerade industrisamhällets sociala konflikter. Det kom särskilt till uttryck i Ryssland, där den industriella revolutionen kom att föras vidare inom Sovjetstatens planekonomi.
En ny acceleration i industrialiseringens spridning inträdde under decennierna efter andra världskriget med betydande industriella genombrott framför allt i Öst- och Sydöstasien. Samtidigt fick i synnerhet elektronikens utveckling revolutionerande återverkningar inom industriproduktion och kommunikationer.
industriella revolutionen. Den industriella revolutionen medförde strukturförändringar i världsekonomin. Japan övergav sin feodala struktur i och med Meijirestaurationen 1868 till förmån för en kapitalistiskt inriktad ekonomi. Uppbyggnaden av ett industriellt, högteknologiskt samhälle har sedan dess varit mycket stark. Särskilt efter 1960-talet har den snabba industriella utvecklingen i Japan betecknats som "det japanska undret". Bilden föreställer en japansk arbetare som med hjälp av en kontrollpanel...
Teoretiska modeller
Diskussionen om spridningen av den industriella revolutionen kom från 1960-talet att i hög grad utgå från Walt W. Rostows begrepp take-off. Inom en generell modell för långsiktig samhällsutveckling utgjorde take-off det avgörande steget från traditionellt jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Kraftigt ökade investeringar tillmättes en avgörande betydelse för take-off.
Nya beräkningar av nationalräkenskaperna i bl.a. Storbritannien visade emellertid att investeringarna under den industriella revolutionen inte ökade så kraftigt som tidigare gjorts gällande. Kritiker av begreppet industriella revolutionen har hävdat att kontinuiteten ger ett mera relevant perspektiv på utvecklingen än de revolutionerande sprången. Inte minst har den sedan 1970-talet ökade forskningen kring protoindustrialiseringen, dvs. industriell produktion inom agrarsamhället, betonat betydelsen av det förindustriella samhällets förhållanden för möjligheter till en framgångsrik industrialisering.
Nya preciseringar av omvälvningarna under den industriella revolutionen har också framförts. Alexander Gerschenkron har hävdat att industriella genombrott karakteriserats av tillväxt för nya tillverkningar och tillbakagång för gamla. Denna strukturförändring (engelska the great spurt) har lagt grunden för tillväxt i inkomster och investeringar och därmed till en omvandling av hela samhället. Diskontinuiteten var särskilt markant inom de nationer i centrala och östra Europa som industrialiserades under senare delen av 1800-talet. Samtidigt fick institutionella förändringar, med staten som aktiv part i skeendet, en stor betydelse för industrialiseringen. Därigenom kom förloppet också att markant avvika från den brittiska industrialiseringen.
Länk till en annan sida med industriella revolutionen~
http://www.historia2.se/historia123/